SKR på Aftonbladet debatt: Sveriges tider och regler i häkten är extrema

Sveriges kristna råd (SKR) skriver i dag på Aftonbladet debatt om Sveriges långa häktningstider. SKR har fått i uppdrag av Kriminalvården att utveckla och samordna den andliga vården vid samtliga anstalter och häkten i landet.                 

FN:s tortyrkommitté har vid flertalet tillfällen kritiserat Sverige för långa häktestider. Trots återkommande massiv kritik har svenska myndigheter inte agerat tillräckligt. Varje dag möter våra fängelsesjälavårdare häktade som vittnar om stor ovisshet, psykisk ohälsa och självmordstankar.

Kritiken mot Sverige för de långa häktningstiderna med restriktioner kommer från en rad olika instanser, som Europarådet (CPT), Amnesty, Human Right Watch och FN:s tortyrkommitté. Det är bara Sverige och tre andra EU-länder som inte har någon maxtid. Trots detta säger inrikesminister Anders Ygeman (S) att han inte vill se någon bortre gräns för häktestider eftersom den kan komma att ses som en naturlig gräns i stället för att utredningen sker så snabbt som möjligt.

Kriminalvårdens egen statistik, som överensstämmer med erfarenheter av våra fängelsesjälavårdare, visar att personer i dag kan sitta häktade längre än tidigare. 20 personer har suttit häktade i mer än ett år och den som suttit allra längst har suttit instängd i drygt 1 400 dagar, varav cirka 1 000 dagar med restriktioner. I våra grannländer är situationen helt annorlunda. I Norge satt endast en person häktad med långvariga restriktioner under 2012 och i Danmark används restriktioner i cirka tre procent av fallen. I Sverige används restriktioner för 45 procent av alla häktade.

Restriktioner är ett annat ord för isolering. Det handlar om att skärma av den misstänktes alla kontakter med omvärlden. Att sitta häktad med restriktioner innebär isolering i ett rum på sex kvadratmeter och promenad i rastgården på en timme per dag. Enda kontakten med omvärlden är via advokat eller fängelsesjälavårdare.

För den häktade är detta ofta en traumatisk tid där självmordstankar är vanliga. Flera forskningsrapporter visar att isolering av häktade leder till psykisk ohälsa med exempelvis minnesproblematik, svårigheter att bibehålla koncentration och uppmärksamhet eller en generell kognitiv tröghet. Rättssäkerheten påverkas också då den person som suttit isolerad plötsligt ska försvara sig när målet ska avgöras i domstol.

I Sverige finns ungefär 2000 häktesplatser i väntan på rättegång, överklagan eller placering. Häktning är utan tidsbegränsning och ska omprövas varannan vecka. Men omhäktning sker ofta slentrianmässigt, trots att detta enligt häkteslagen måste prövas för varje enskild individ och vid varje enskilt tillfälle. Omhäktning kan ske hur många gånger som helst. En utsatt grupp som våra medarbetare möter är barn och ungdomar. Under förra året satt 119 stycken 15-17 åringar häktade, varav 97 av dem var isolerade med restriktioner.

Vissa lagändringar har de senaste åren skett inom området men detta har inte resulterat i att situationen blivit tillräckligt human. Sveriges kristna råd anser inte att det är orimligt med stränga restriktioner vid grova brott, men vi motsätter oss att stränga restriktioner drabbar många häktade på vaga grunder. Det är olyckligt att barns rätt till umgänge med sin häktade förälder ofta åsidosätts och att de häktade medges alltför kort tid utanför sina rum. Sveriges kristna råd anser att lagstiftaren, det vill säga riksdagen, behöver förändra de extrema regler som Sverige i dag har beträffande isolering av ännu ej dömda personer.

Vi kräver att:
- en utredning tillsätts som ser över hur häktningstiden begränsas, främst de med restriktioner.
- en tydligare individuell prövning måste ske inför varje omhäktning
.
- barn inte ska sitta isolerade med restriktioner

.

För presidiet, Sveriges kristna råd:
Anders Arborelius
, biskop, Stockholms Katolska stift.
Dioscoros Benyamin Atas, 
ärkebiskop, Syrisk ortodoxa kyrkan
.
Pelle Hörnmark, 
föreståndare, Pingströrelsen.
Karin Wiborn
, generalsekreterare, Sveriges kristna råd
.

FAKTA:
Sveriges kristna råd har fått i uppdrag av Kriminalvården att utveckla och samordna den andliga vården vid samtliga anstalter och häkten i landet. Det finns cirka 150 präster, pastorer och diakoner (fängelsesjälavårdare) som arbetar vid olika häkten och anstalter i Sverige.