Sveriges kristna råd skriver brev till Catherine Ashton om religions- och övertygelsefrihet

Idag har Sveriges kristna råd skickat brev till EU:s vicepresident Catherine Ashton med anledning av det upprop om fred och tolerans som undertecknades den 20 september. 

Uppropet om fred och tolerans undertecknades gemensamt av chefen för EU:s utrikesförvaltning, generalsekreterarna från den Islamiska konferensen och Arabförbundet samt ordförande för kommissionen för Afrikanska unionen.

Det mesta som sägs i uppropet kan betraktas som självklart, men väcker samtidigt en rad frågor. Sveriges kristna råd ser med oro på att uttalandet tydligt fokuserar på att främja respekt av profeter och religioner, istället för att tala om skydd för människor av alla religioner och övertygelser. Uttalandet kan användas av stater för att rättfärdiga ännu större begränsningar i yttrande- och religions- och övertygelsefriheten.

Sveriges kristna råd finner det också problematiskt att uttalandet talar om en "stark förpliktelse" att ”vidta ytterligare åtgärder” utan att klargöra vad som menas med detta.

Läs brevet på engelska (original), se bifogad fil nedan (PDF)

_____________________________________________________________________

Brevet översatt till svenska:

Stockholm den 18 oktober 2012

Kära Ms Ashton

I Sveriges kristna råd (SKR) möts 25 medlemskyrkor fördelade på fyra kyrkofamiljer från de olika kristna traditionerna i vårt land. Rådet länkar samman medlemskyrkornas eget arbete inom flera olika områden. Det görs genom att erbjuda mötesplatser för idéutbyte, skapa nätverk, ge kommunikationsservice, stöd för ekumenisk utveckling och samordning av aktiviteter.

Vi har tagit del av det upprop om fred och tolerans som den 20 september undertecknades gemensamt av chefen för EU:s utrikesförvaltning, generalsekreterarna från den Islamiska konferensen och Arabförbundet samt ordförande för kommissionen för Afrikanska unionen. Det mesta som sägs kan betraktas som självklart, även om det tyvärr måste sägas. Samtidigt väcker uppropet en rad frågor och en viss oro.

Frågan om hur människor med olika religiösa och andra övertygelser talar om och med varandra, och behandlar varandra är en etiskt och moralisk fråga av stor betydelse. Naturligtvis delar SKR uppropets fördömande av hatfyllda budskap, intolerans och bristande respekt för olika former av religionsutövande. Vi tycker självklart att det är viktigt att politiska ledare likaväl som religiösa och ledare för icke-religiösa livsåskådningar ”förespråkar dialog och ömsesidig förståelse”. SKR välkomnar och arbetaraktivt med inter-religiös dialog.

Samtidigt har SKR relationer till kyrkor i andra länder, som har erfarenhet av det omfattande hot lagar som begränsar både religiösa yttranden och möjligheten att uttala sig om religion utgör för individer, religiösa grupper och hela samhällen. Bristande skydd för yttrandefrihet utgör i många samhällen ett stort hot även mot människors rätt till religions- och övertygelsefrihet.

Utifrån denna erfarenhet väcker uttalandet vår oro: 

• Det är problematiskt att uttalandet så tydligt fokuserar på att främja respekt av profeter och religioner istället för att tala om skydd för människor av alla religioner och övertygelser. Vi finner det också problematiskt att uttalandet talar om en "stark förpliktelse" att ”vidta ytterligare åtgärder” utan att klargöra med vad menar med detta.
• SKR befarar att uttalandet kan användas av stater för att rättfärdiga ännu större begränsningar i yttrande- och religions- och övertygelsefriheten än de som redan nu upplevs. Vi fruktar att sådana begränsningar kan komma att används för att skydda religiösa maktstrukturer istället för människor.
• SKR oroas också över att uttalandet skulle kunna bli en signal om att EU kan vara på väg att ändra sin tidigare tydliga linje i frågan om förbud mot smädelse av religion.

SKR vill framföra att det är av stor vikt att EU fortsätter att kraftfullt motverkar alla försök att skapa ett skydd för religioner i sig istället för ett skydd för människor.

Till sist uppmanar Sveriges kristna råd EU att använda samma terminologi som i internationella deklarationer och konventioner om mänskliga rättigheter och tala om "religions- och övertygelsefrihet" i framtida uttalanden. Termen religionsfrihet är i motsats till detta behäftat med många möjliga tolkningar, vilka ibland kommer i konflikt med religions- och övertygelsefrihet.

På uppdrag av Sveriges kristna råd;
Karin Wiborn, generalsekreterare, Sveriges kristna råd
Anders Wejryd, ärkebiskop för Svenska kyrkan
Anders Arborelius, biskop Stockholms Katolska Stift
Pelle Hörnmark, föreståndare Pingst – Fria församlingar i samverkan

Kopia av brevet har gått till:
Carl Bildt, utrikesminister
Stefan Attefall, samfundsminister
Sofia Arkelsten, ordförande i riksdagens utrikesutskott
Elisabeth Svantesson, ordförande i kristna riksdagsgruppen