Järv förekommer på hela det norra halvklotet, men kunskapen om detta stora rovdjurs biologi och bevarande är bristfällig. Därför anordnar nu rovdjursforskare historiens första internationella järvsymposium i Jokkmokk. SLU:s institution för naturvårdsbiologi är med och arrangerar. Den 1315 juni anordnas för första gången ett internationellt symposium om järv med deltagare från 12 länder. Sym
Mycket gamla träd bär spår av tidigare generationers nyttjande av skogen. Träd hade förr många funktioner, vid sidan av att användas som timmer och som ved. Trädens bark kom till direkt användning, och inhuggna meddelanden lämnade spår som fram till för ett sekel sedan var påtagliga i skogslandskapet. Spåren vittnar idag om ett lokalt nyttjande, före det kommersiella skogsbrukets intåg. Det fr
Olika skötselalternativ finns för heterogena ungskogar av tall, gran och björk. Valet påverkar både den framtida beståndsutvecklingen och ekonomin. I en doktorsavhandling från SLU i Alnarp diskuteras och utvärderas olika skötselalternativ. Denna typ av ungskogar kännetecknas av en varierande trädslagsblandning, träd av olika höjd och gruppställdhet i varierande omfattning. Andelen heterogena u
Svenska parker och trädgårdar anlagda under 1600- och 1700-talen innehåller ett mycket stort antal lindträd. De återfinns oftast i alléer anlagda efter tidens stilideal barocken. Genom att linden är ett långlivat och tåligt träd finns många tusen lindträd kvar från denna tid. I en avhandling som läggs fram av forskningsledare Rune Bengtsson har lindarnas botaniska tillhörighet, hur de föröka
Radiosändarförsedda dalripor visar att i synnerhet hönorna rör sig över stora områden. Alla unga hönor sprider sig i genomsnitt 10,2 km från det område i vilket de blivit födda. Som längst kan de flytta över 30 km. Det framgår i en doktorsavhandling i skoglig zooekologi vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Umeå. I stort sett alla tuppar stannar kvar i det område de föddes i, men det förek
Renkött är magert, rikt på E-vitamin och har en fördelaktig mix av fettsyror. Detta hänger delvis samman med renens diet, vilket det är viktigt att tänka på om renar behöver utfodras. Om kött från pelletsutfodrade renar ska bli lika nyttigt som kött från betande renar måste fettet i fodret väljas med stor omsorg. Det visar Sabine Sampels i en avhandling från SLU. Många sjukdomar hos människan
Hästens ben utsätts för starka påfrestningar när den rör sig. Speciellt får hoven och benets nedre delar ta emot största delen av den uppbromsning som sker mot underlaget. Ju snabbare hästen springer desto större blir belastningen. - Det finns ett klart samband mellan belastningen på hästens ben vid träning och uppkomsten av överbelastningsskador och hälta. Vi vet sedan tidigare att överbelast
Svenska parker och trädgårdar anlagda under 1600- och 1700-talen innehåller ett mycket stort antal lindträd. De återfinns oftast i alléer anlagda efter tidens stilideal barocken. Genom att linden är ett långlivat och tåligt träd finns många tusen lindträd kvar från denna tid. I en avhandling som läggs fram av forskningsledare Rune Bengtsson har lindarnas botaniska tillhörighet, hur de föröka
Kycklingar som har tillgång till bete söker instinktivt efter föda. De rör på sig, äter lite klöver och hittar kanske en mask, men de påverkar också betet med sin gödsel. Arnd Bassler vid SLU har studerat hur ekologisk kycklingproduktion med bete och egenproducerat foder kan utvecklas. Ekologisk kycklingproduktion är ganska sällsynt idag, men en ökande medvetenhet om miljö- och djurskyddsfrågo
I många moderna ladugårdar mjölkas korna av robotar, och för att sådana anläggningar ska fungera utformas de noga efter kors beteenden och behov. Bland annat måste hungriga kor som behöver mjölkas besöka mjölkningsbåset för att komma vidare till foderavdelningen. Kotrafiken planeras utifrån genomsnittskons temperament, men nu visar en avhandling från SLU att det också behövs individanpassningar.
De växter som först spred sig i den smältande inlandsisens spår är oftast försvunna i skogslandet nedanför fjällen. Ett undantag är fjäll-arven, som med sin speciella anpassning till höga halter av magnesium och nickel även finns kvar i vissa låglänta områden. En doktorsavhandling från SLU och Mittuniversitetet visar att denna metalltålighet inte finns i alla bestånd inom artens utbredningsområde.
Idag lever svenskarna allt längre, men åren som friska blir allt färre. Landskapsarkitekt Ulrika Stigsdotter inriktar sig i sin avhandling, som hon lägger fram den 27 maj, mot det hot mot den svenska folkhälsan som utgörs av värk och olika typer av psykiska sjukdomar, där utmattningsreaktioner, ofta kallade för utbrändhet, ökar snabbast. Avhandlingen fokuserar på för landskapsarkitekten två