Iowcwlr09fnyp3gnxlhi

Diabetes vanligast hos medelålders hankatter av vissa raser

Pressmeddelanden   •   Dec 08, 2017 08:30 CET

Katter av raserna burma, russian blue, abessinier och norsk skogkatt utvecklar diabetes oftare än andra raser. Och det är de medelålders, inaktiva och glupska hankatterna som löper störst risk att bli överviktiga och få diabetes. Det har veterinär Malin Öhlund kommit fram till i sitt doktorsarbete vid SLU. Resultaten kan hjälpa både veterinärer och kattägare att förebygga sjukdomen.

Zknlqojlvlvhp4uspqwp
Dflgomgyyjsnqanmroay

Nya användningsområden för nanomaterial i jordbruket

Pressmeddelanden   •   Dec 07, 2017 09:20 CET

Vissa nanomaterial har egenskaper som kan utnyttjas för att stärka odlade grödor. Det kan t.ex. handla om att främja samspelet med sjukdomshämmande bakterier i marken, eller att öka växters stresstolerans. Om detta skriver Martin Palmqvist i en avhandling från SLU.

Tifuqru2gpiz6tzbjp65

Yrkesnämnd för naturturism bildad

Pressmeddelanden   •   Dec 07, 2017 09:01 CET

Naturen är för många turister som en betydande anledning att resa till Sverige. Naturturismen är en växande bransch och det finns ett behov av fler verksamma aktörer. Skolverket har nyligen fått i uppdrag att lämna förslag till en ny inriktning mot naturturism på Naturbruksprogrammet. För att näringen ska kunna stötta en sådan inriktning bildades nyligen Naturturismens Yrkesnämnd.

Eynmxgdvtqjpdxllrwdf
Dflgomgyyjsnqanmroay

Genetiken bakom inlagringen av stärkelse och kostfiber i kornkärnan är klarlagd

Pressmeddelanden   •   Dec 05, 2017 09:56 CET

Hur stor del av energin från fotosyntesen som omvandlas till stärkelse och fruktaner (en typ av kostfiber) i en kornkärna styrs av en enskild gen. En internationell forskargrupp med basen vid SLU har nu visat exakt hur denna avvägning regleras, och att nivåerna varierar mellan olika sorter. Forskningen banar väg för förädling av särskilt kostfiberrika kornsorter med en uttalad hälsoprofil.

Ct9iok5bar14jwyl42ku

Lavar i Antarktis dukar under för global uppvärmning

Pressmeddelanden   •   Dec 01, 2017 08:27 CET

Korta perioder av förhöjd temperatur i Antarktis kan innebära livsfara för många lavarter, enligt en ny studie där forskare från SLU har deltagit. Lavarterna påverkas dock olika starkt av temperaturförändringar och det innebär att växtsamhällets artsammansättning kommer att förändras.

Media no image

EU Direct Payments Fail to Deliver

Pressmeddelanden   •   Nov 30, 2017 09:19 CET

Over 40 billion Euros are given annually to European agriculture as direct payments under the Common Agricultural Policy. Yet, the policy fails to deliver on what EU citizens are promised. This is a key message from new research by AgriFood Economics Centre and Centre for Environmental and Climate Research, Lund University. Both in Sweden.

Direct payments are area-based income support under the Common Agricultural Policy (CAP), aiming to improve competitiveness and environmental sustainability, contribute to the preservation of biodiversity and the agricultural landscape, and food security. At present, the direct payments consume 72 percent of the CAP budget.

AgriFood’s report shows that direct payments are holding back rather than promoting competitiveness, particularly in productive regions. The payments encourage less profitable farms to stay in business, which creates difficulties for more productive farms to access land and expand. Farms would be fewer without the payments, but larger and more profitable.

“Market forces are better at creating a competitive sector”, notes Mark Brady, Associate Professor at AgriFood. “We show that direct payments do the sector a disservice by holding back structural change.”

What´s more, the payments stimulate production, thereby intensifying environmental pressure from agriculture and pressing down prices received by farmers. The environmental conditions attached to the payments are insufficient to reduce degradation, owing to the weak linkages between the conditions and environmental problems.

“The requirements largely ignore that agricultural and environmental conditions vary enormously across the EU”, Torbjörn Jansson points out, also a researcher at AgriFood. “As a result they often miss their mark by a long shot.”

The bottom line is that the direct payments are bad for competitiveness and the environment in productive regions. However, in less productive areas the payments have very different consequences. By supporting extensive farming in marginal regions, the payments help to preserve the agricultural landscape, conserve biodiversity, and contribute to food security by maintaining a reserve of agricultural land.

“Our analysis shows that there is a real risk for farm closures in less productive areas if they don’t receive some form of payment for maintaining the cultural landscape. We might want to go on supporting these areas for environmental reasons”, Mark Brady continues.

The report finds that the current CAP is anything but efficiently promoting competitiveness and sustainability. The authors stress though that there is great potential for improving the CAP, and emphasise the importance of policy instruments that are better aligned with specific challenges.

“If the EU is serious about the CAP goals it is impossible to continue on the current path”, Torbjörn Jansson concludes. “European agriculture is facing immense challenges, but it is fully feasible to design a policy that contributes to long-term sustainability and competitiveness.”

AgriFood Economics Centre is a joint research platform of the School of Economics and Management at Lund University and the Swedish University of Agricultural Sciences.

Contact:

Mark.Brady@slu.se, tel +46-(0)40 41 50 05

The report:

http://agrifood.se/engpublication.aspx?fKeyID=1889

Over 40 billion Euros are given annually to European agriculture as direct payments under the Common Agricultural Policy. Yet, the policy fails to deliver on what EU citizens are promised. This is a key message from new research by AgriFood Economics Centre and Centre for Environmental and Climate Research, Lund University. Both in Sweden.

Läs vidare »
Media no image

Vinnare i Gilla naturen: Klass 5, Alviksskolan, Luleå

Pressmeddelanden   •   Nov 30, 2017 08:00 CET

Filmen ”Skogen i Alvik” har utsetts till vinnare i tävlingen Gilla naturen. Klass 5 på Alviksskolan, Luleå, kommer under 2018 att få resa till en av Sveriges nationalparker. Tillsammans med nio andra finalistklasser kommer de också vara med och ta fram en utställning om barns tankar om natur och naturskydd på Naturhistoriska riksmuseet. Gilla naturen är ett läromedel och en tävling för årskurs 4-6 om att upptäcka och uppskatta natur.

I tävlingen har skolelever fotograferat eller filmat en plats i naturen och skrivit en motivering till varför de gillar platsen och varför de tycker det är viktigt att skydda att den så den finns kvar om 50 år. En jury med representanter från Centrum för naturvägledning, Naturvårdsverket, Naturskoleföreningen, Naturhistoriska riksmuseet och Sveriges naturum har utsett vinnaren med motiveringen:

"Ett filosofiskt och fint sammanställt bidrag som på ett härligt sätt kombinerar människa och natur och som uttrycker glädjen av att vara i naturen och på just denna plats! På ett lustfyllt och tilltalande sätt förmedlas varför naturen bör bevaras. Vi gillar den kombination av glädje, naturupplevelse och naturintresse som filmen förmedlar. Ett extra plus för det fina introt."

– Det har varit väldigt svårt att välja ut en vinnare bland finalisterna, säger Per Sonnvik, projektledare för Gilla naturen på SLU. Hela 212 bidrag från hela landet har publicerats i tävlingen. Från dem tog vi fram tio finalister, vilket var svårt nog. Det är fantastiska bidrag som visar på elevernas engagemang och kärlek till sina naturplatser.

Se vinnarbidraget, Skogen i Alvik, här: https://www.youtube.com/watch?v=y2pvwpkp_nM

Det har tagits fram av klass 5 på Alviksskolan i Luleå kommun. Kontaktperson för klassen är Katarina Eriksson, katarina.eriksson@skol.lulea.se, tel 0730-87 97 60).

Det finns en bild på klassen på http://gillanaturen.se/vinnaren.

Vinsten

Klassen vinner en resa till en nationalpark med guidning och spännande aktiviteter. Resan äger rum någon gång under 2018 och klassen får välja att åka till någon av följande nationalparker: Abisko, Fulufjället, Skuleskogen, Söderåsen och Tyresta. Läs mer om tävlingen och priset här: http://gillanaturen.se/tavling

Finalister och utställning

De tio finalisterna presenteras här: http://gillanaturen.se/finalisterna. Samtliga finalister kommer få vara med och ta fram en utställning om barns tankar om naturskydd på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Utställningen kommer att visas från 20 februari till 26 augusti 2018 samt på museets hemsida.

– Genom utställningen vill vi erbjuda eleverna en arena för sina berättelser, filmer och bilder om natur de tycker mycket om. Vår förhoppning är att det också ska inspirera fler barn och unga att engagera sig för naturen, säger Bengt Staf, enhetschef på Naturhistoriska riksmuseet.

Gilla naturen är ett samarbete mellan Centrum för naturvägledning (vid SLU) och Naturhistoriska riksmuseet. Naturvårdsverket är huvudfinansiär. Läromedlet har tagits fram i samarbete med Naturskoleföreningen.

Varför ett läromedel om naturskydd?

Barn och ungdomar är morgondagens beslutsfattare. Det är viktigt att de får möjlighet att lära om hur dagens skydd och skötsel av naturen kommer att påverka dem, så att de kan uttrycka sina tankar och på det sättet påverka det som påverkar dem. Alla barn och unga bör få möjlighet att påverka hur deras närmiljö ser ut och utvecklas. I dag bor cirka 85 procent av Sveriges befolkning i städer och tätorter, vilket innebär att alla inte har naturen runt knuten. Att få möjlighet att komma ut i naturen åtminstone på skoltid kan ha betydelse för barns hälsa, välbefinnande och lärande.

Fakta: I Sverige finns 29 nationalparker och över 4 500 naturreservat.

Kontakt:

Per Sonnvik, projektledare för Gilla naturen, Centrum för naturvägledning, tel 018-67 24 44, gillanaturen@slu.se

Bengt Staf, enhetschef, Naturhistoriska riksmuseet, tel 08-519 542 68, bengt.staf@nrm.se

Eva Sandberg, föreståndare, Centrum för naturvägledning, tel 018-67 24 47, eva.k.sandberg@slu.se

För ytterligare information:

www.gillanaturen.se

www.sverigesnationalparker.se

Filmen ”Skogen i Alvik” har utsetts till vinnare i tävlingen Gilla naturen. Klass 5 på Alviksskolan, Luleå, kommer under 2018 att få resa till en av Sveriges nationalparker. Tillsammans med nio andra finalistklasser kommer de också vara med och ta fram en utställning om barns tankar om natur och naturskydd på Naturhistoriska riksmuseet.

Läs vidare »
Ue3gcyigjovqx1g7piwb
Dflgomgyyjsnqanmroay

SLU vill vara ett klimatneutralt universitet inom tio år

Pressmeddelanden   •   Nov 29, 2017 16:04 CET

SLU vill ta täten i klimatarbetet vid svenska universitet och högskolor. Enligt ett nytt beslut siktar ledningen på att universitetet ska vara klimatneutralt vid 50-årsjubileet 2027. SLU fick nyligen högsta betyg av UKÄ för arbetet med att främja hållbar utveckling, men nu höjs ambitionsnivån alltså ytterligare.

Media no image
Wxtsiz6urmdjvyok0avw

EU:s direktstöd till jordbruket försvagar konkurrenskraft

Pressmeddelanden   •   Nov 29, 2017 08:30 CET

Förra året betalades över 400 miljarder kronor ut i direktstöd till det europeiska jordbruket, varav sex miljarder gick till det svenska. Jordbrukspolitiken är dock dålig på att leverera det EU-medborgarna betalar för.

Det visar forskare från AgriFood Economics Centre och Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet i en ny rapport.

Direktstödet är ett arealbaserat inkomststöd som syftar till att förbättra jordbrukets konkurrenskraft och hållbarhet, bidra till bevarandet av biologisk mångfald och kulturlandskapet, samt säkerställa tillgången till livsmedel. För närvarande går 72 procent av EU:s jordbrukspolitiska budget till direktstödet.

AgriFoods rapport visar att direktstödet är negativt för konkurrenskraften, särskilt i de regioner där jordbruket är som mest produktivt. Förklaringen är att stödet bidrar till att mindre lönsamma gårdar kan stanna kvar i sektorn, vilket försvårar för produktiva gårdar att få tag på mer mark och expandera. Utan stöd skulle gårdarna bli färre men större och mer lönsamma.

– Marknadskrafterna är bättre än stöd på att forma en konkurrenskraftig sektor, förklarar Mark Brady, docent och forskare vid AgriFood. Vi visar att direktstöden gör sektorn en björntjänst genom att hålla tillbaka strukturomvandlingen.

Stödet ger dessutom en ökad miljöbelastning eftersom stödet driver ökad produktion. Miljöproblemen uppstår trots att en rad miljövillkor är kopplade till stödet. Det beror på att kopplingen mellan villkoren och miljöproblemen ofta är svag.

– Kraven tar exempelvis inte tillräcklig hänsyn till att miljöproblematiken varierar från plats till plats, konstaterar Torbjörn Jansson, även han forskare vid AgriFood. Det gör att stödet har låg träffsäkerhet.

I produktiva områden är direktstödet alltså negativt för både konkurrenskraft och miljö. I mindre produktiva områden är effekten av stödet annorlunda. Där bidrar stödet till att bevara jordbruket vilket slår vakt om kulturlandskapet, gynnar den biologiska mångfalden och bidrar till en tryggad livsmedelsförsörjning, då en reserv av jordbruksmark bevaras för framtida behov.

– Vår analys visar att det finns risk för en betydande nedläggning av jordbruk i vissa, mindre produktiva områden utan direktstödet. I dessa områden skulle ett miljöstöd till jordbruksmark kunna vara motiverat, menar Mark Brady.

Författarna menar att det finns stor potential för att förbättra politiken och de trycker på vikten av att åtgärder utformas mer specifikt för varje utmaning och region. Enligt analysen är direktstödet närmast ett typexempel på hur ett miljö- och produktivitetsfrämjande stöd inte ska se ut.

– Om EU menar allvar med de uppsatta målen kan man inte fortsätta med direktstödet i dess nuvarande form, avslutar Torbjörn Jansson. Jordbruket inom EU står inför stora utmaningar och det är möjligt att skapa en politik som på riktigt bidrar till långsiktig hållbarhet och konkurrenskraft.

AgriFood Economics Centre är ett samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Kontaktperson: Mark.Brady@slu.se tel 040-41 50 05

Länk till rapporten: http://www.agrifood.se/publication.aspx?fKeyID=1889

Förra året betalades över 400 miljarder kronor ut i direktstöd till det europeiska jordbruket, varav sex miljarder gick till det svenska. Jordbrukspolitiken är dock dålig på att leverera det EU-medborgarna betalar för. Det visar forskare från AgriFood Economics Centre och Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet i en ny rapport.

Läs vidare »
Iqaxddz9bqh5jfstxe11
Dflgomgyyjsnqanmroay

Snabbväxande durumvete för hett klimat får innovationspris

Pressmeddelanden   •   Nov 28, 2017 14:21 CET

Idag finns durumvete som kan odlas på savannen längs Senegalfloden under de fyra månader då det är 35–40 grader varmt, och för hett för att odla andra grödor. Bakom de nya sorterna står Filippo Bassi, växtförädlare från ICARDA, och Rodomiro Ortiz, växtgenetiker från SLU. Nu har de belönats med ett internationellt livsmedelssäkerhetspris för sitt arbete.

Kontaktpersoner 22 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Presskontakt
  • Forskningsinformation
  • David.Stephansson@slu.se
  • 018-67 14 92
  • 072-511 69 90

  • Presskontakt
  • Presschef
  • Mediakontakter
  • Mikawsepelfmvq.Jzohcuganeeawsson@slu.se
  • 018-67 14 56
  • 073-3707111

  • Presskontakt
  • kommunikatör, presskontakt
  • vanja.sandgren@slu.se
  • 0702-641155
  • 0511-64155

  • Presskontakt
  • presskontakt
  • olof.bergvall@slu.se
  • 090-7868211
  • 072-2362915

  • Presskontakt
  • Kommunikatör
  • SLU Alnarp
  • anette.neldestam@slu.se
  • 040-415004
  • 0708-470737

Om Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Science and education for sustainable life

SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.

Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.

Adress

  • Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
  • Box 7070
  • 750 07 Uppsala
  • Vår hemsida