Klimatförändringar gör att växtligheten breder ut sig på fjällen, och det får konsekvenser för fjällsjöar. Det visar en ny studie från SLU. Grönskan tar upp viktiga näringsämnen innan de når sjöarna, och det här kan påverka både djur- och växtliv negativt.
För en turist i fjällen kan det vara svårt att märka förändringarna. Men genom att jämföra mätdata från flera decennier ser forskarna en tyd
Under evolutionens gång händer det att växter får en extra komplett uppsättning av kromosomer. Det leder till en större genetisk variation, och därmed möjligheter till framgång i nya miljöer. En ny studie visar nu att kromosomfördubbling även kan leda till att skadliga mutationer ansamlas i arvsmassan, vilket kan vara ett långsiktigt hot.
Nationalnyckelns 22:a volym är här: Kräftdjur: Krill–tiofotade kräftdjur presenterar både välkända "skaldjur" och mer sällsynta arter från svenska vatten. Kräftdjuren är en variationsrik grupp med stor ekologisk och ekonomisk betydelse. Boken ges ut av SLU Artdatabanken och gör vetenskaplig kunskap om Sveriges arter tillgänglig för alla.
Höga halter av PFAS-kemikalier har upptäckts i både skogssorkar och ugglor i Jämtland. En studie från SLU visar att kemikalierna har orsakat leverskador hos sorkarna och ökar risken för sorkfeber.
För att nå flera politiskt satta miljömål behöver matvanorna förändras. Olika typer av styrmedel kan användas för att driva utvecklingen, men hur väl fungerar de? En ny forskningssammanställning ledd från SLU visar att flera åtgärder gör nytta. Det verkar dock vara lättare att minska matsvinnet än att förändra vad människor äter.
Snöleoparder föredrar fullväxta hanar av stenbock trots att de är minst dubbelt så stora som snöleoparderna själva. Det visar nya resultat från en långtidsstudie av snöleoparder i Mongoliet. Storleken är en fördel när bockarna konkurrerar om honorna men gör dem långsammare i bergsterrängen.
En ny studie har kartlagt den biologiska kvävefixeringen på världens kontinenter. I naturliga ekosystem, som skogar och prärier, tycks den vara lägre än tidigare uppskattningar. Detta har följder för dagens klimatmodeller, då växter behöver kväve för att avlägsna koldioxid från atmosfären. På åkermark kan intensiv odling av baljväxter leda till övergödning av känsliga miljöer.
