Klimatförändringarna kommer att gynna svenskt jordbruk, men samtidigt ökar miljöproblemen. Framtidens behov av forskning för det svenska jordbruket utreds nu vid SLU. På ett seminarium den 27 september på SLU i Ultuna presenterades delar av innehållet i den rapport som kommer att bli klar under hösten. --------------------------------- Det är fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap
Årets hedersdoktorer vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU föreläser fredag den 5 oktober i Loftets hörsal, Ultuna, Uppsala. Bland årets hedersdoktorer märks författaren Kerstin Ekman och f d jordbruksminister Annika Åhnberg. Kl 9.00–9.30 Professor Paul G Jarvis, skoglig hedersdoktor: ”The Road to ´Carbon Forestry´” Kl 9.30–10.00 Författaren Kerstin Ekman, skoglig hedersdoktor: “H
Behovet av bioenergi gör att det blir allt vanligare att hela träden tas tillvara vid skogsavverkningar, alltså även toppar och grenar. Detta ökar risken för att marken utarmas på näring och blir försurad, men många restprodukter från skogsindustrin skulle kunna återföras till skogsmarken. Pellets av pappersmassafabrikernas barkaska och grönlutslam är ett bra exempel. Det visar Caroline Rothpfeffe
Forskare vid SLU och Uppsala universitet har nu hittat de mutationer som förklarar två intessanta egenskaper hos våra hundar: vita tecken som finns hos många olika raser samt den s k ”ridgen”, rygghårkammen hos raserna Rhodesian ridgeback och Thai ridgeback. Problemet med båda dessa egenskaper är att de är associerade med en ökad risk för två olika sjukdomar, hörselnedsättning hos vita hundar och
Mia Runnérus är ny chef för Universitetsdjursjukhuset i Uppsala. Hon är 49 år och tog sin veterinärexamen vid SLU 1984. Mia Runnérus arbetade som klinikveterinär vid djursjukhuset i Strömsholm 1985-1998 och blev chef för Västeråskliniken inom Strömsholmskoncernen 1998. År 2000 blev hon administrativ chefveterinär i Strömsholm och fokuserade då på företagsutveckling. Sedan 2004 har hon varit VD
Projektet FANAN vid SLU tar ett helhetsgrepp på hur framtida klimatförändringar förändrar svenskt jordbruk. Målsättningen är att mot bakgrund av klimatförändring och fördjupad omvärldsanalys formulera behov och åtgärder av ett bärkraftigt, flerfunktionellt och konkurrenskraftigt jordbruk. Torsdag 27 september kl. 9.00-16.00 genomförs ett seminarium vid SLU i Uppsala, där forskarna lyfter fram
Under de tre senaste åren har man kunnat observera ett mycket starkt och dessutom ökande angrepp av så kallad törskaterost på unga tallar i Norrbotten. SLU:s och Skogsstyrelsens specialinventering i Norrbottens kustland visar att 51 000 hektar av ung tallskog är svårt skadad med mer än vart tionde träd angripet i bestånden. Törskaterost är en svamp som angriper framför allt tall, och de flesta
SLU får i budgetpropositionen i uppdrag att inrätta ett nationellt centrum för djurskyddsforskning, och fem miljoner kronor öronmärkta för djurskyddsforskning. – Vi ser positivt på att regeringen har identifierat SLU som huvudman för ett nytt centrum för forskning och utbildning kring djurskydd, säger Arvid Uggla, dekanus vid fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap vid Sveriges la
Sveriges lantbruksuniversitet, SLU får åter reella minskningar av statsanslaget i året budgetproposition. Dels är uppräkningen för löne- och prisökningar endast 0,8 procent, vilket innebär cirka tio miljoner kronor, att jämföra med de cirka 50 miljoner som hade behövts, dels förs drygt sex miljoner kronor över från SLU till Sametinget. Den minskningen ska tas från de medel SLU fått till grundutbil
Försurning och övergödning påverkar våra sjöar och vattendrag, men vi har inte en helt tydlig bild av problemens vidd. Bland annat vet vi ganska lite om försurningens omfattning i kalkade sjöar. Detta ligger bakom en kraftigt utökad kartläggning av svenskt sjövatten som nu genomförs av SLU. I dagarna påbörjas en av de mest omfattande provtagningar av sjöar som gjorts i Sverige. Undersökningen o
Även unga skogar är intressanta för den biologiska mångfalden. Jörgen Rudolphi vid SLU har i sin avhandling funnit att vanliga avverkningsstubbar i produktionsskogar hyser fler ovanliga arter än förväntat. Detta är en viktig kunskap då alltfler stubbar bryts för bioenergiändamål. Mer än 90 procent av skogen i Sverige används för produktion, dvs. den saknar formellt skydd. Huvudparten av denna s
Ett varmare klimat leder till att skogsmarken avger kraftigt ökande mängder koldioxid till atmosfären. Samtidigt dämpar träden denna växthuseffekt genom en snabbare tillväxt. Detta har en stor nationalekonomisk betydelse som kan uppskattas i kronor och ören. Det visar Peter Eliasson i en avhandling från SLU. Skog tar upp koldioxid då den växer. Kolet i barr, kvistar och andra växtdelar hamnar s