För att begränsa skadorna från barrträdens mest kostsamma skadegörare, snytbaggen, behövs nya metoder. Vid SLU har Snytbaggemodellen tagits fram för att ge prognoser för hur nyplantering av gran kommer att lyckas i verkligheten. Snytbaggen – ökande skador och nya åtgärder, var rubriken på ett av föredragen under Skogskonferensen 25-26 november vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Uppsala.
Rottickans arvsmassa är nu kartlagd. Det ger nya möjligheter att finna lösningar på det stora problemet med rotröta hos gran, som orsakas av rotticka. Det visar ny forskning som presenterades vid Skogskonferensen som hålls vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Uppsala 25-26 november.
Suget efter biobränsle kommer att förändra skogsskötseln. Med tätare ungskogar och ny teknik kan bioenergigallring bidra med nya lönsamma bränslevolymer till energiförsörjningen. Det skriver Dan Bergström i en avhandling från SLU.
För jordbrukaren kan förekomst av tungmetallen kadmium i marken avgöra om det är möjligt att odla grödor för livsmedel eller om marken bara duger till djurfoder eller energigröda. Det är budskapet från SLU-forskaren Jan Eriksson i hans rapport ”Strategi för att minska kadmiumbelastningen i kedjan mark-livsmedel-människa”.
Växthus har ofta ansetts vara slutna miljöer. Men SLU har i miljöövervakningen hittat rester av bekämpningsmedel i vattendrag i närheten av växthusodlingar.
Insekter, svampar och vilt orsakar stora skador i skogen. Rotrötan som drabbar gran är ett av många exempel. Den kostar skogsägarna en miljard kronor per år. Årets skogskonferens vid SLU den 25-26 november har skogsskador som tema.
Nu är finansieringen klar för ett nytt forskningsprogram vid Centrum för biologisk mångfald om transportinfrastruktur och ekologi. Programmet kallas TRIEKOL och finansieras av Banverket och Vägverket.
Riktigt gammal skog i norra Sverige som har undgått exploatering av modernt skogsbruk är inte så opåverkad som man hittills trott. Torbjörn Josefsson från SLU visar i sin doktorsavhandling att även ett lågintensivt, förindustriellt nyttjande av skogen påtagligt kan förändra dess struktur och vegetationssammansättning.
För att minska halkskadorna på grisars klövar och ben kan en gummimatta på betonggolvet hjälpa. Hans von Wachenfelt har i sitt doktorsarbete vid SLU studerat grisars gång på olika golvtyper. Han tror också att en framtida bättre mätteknik av friktionen i grisboxarna kan ge underlag för halksäkrare golv i svinstallar.
Högskoleverket har fel angående hippologernas arbetsmarknad, hävdar Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). De allra flesta får jobb. Att de inte kommer med i statistiken kan bero på många blir egenföretagare. Andra får jobb utomlands eller studerar vidare.
Rotrötans skador i granskog kostar skogsägarna en miljard kronor per år. Den förebyggande plantbehandlingen mot snytbagge kräver fortfarande kemiska preparat och när kommer den fruktade tallvedsnematoden till Sverige? Om skogsskador nu och i framtiden handlar årets skogskonferens som hålls 25-26 november 2009 vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Uppsala.
Bland de hundraser som oftast drabbas av diabetes finns flera inhemska raser. Hos några, som jämthunden, är det nästan bara tikar som drabbas, och då handlar det om en diabetestyp som påminner om graviditetsdiabetes hos kvinnor. Om detta berättar Tove Fall i en avhandling från SLU. Jämthunden tycks vara idealisk som modelldjur för studier av den genetiska bakgrunden till graviditetsdiabetes.
