Ny sorts törskate kan vara på väg söderut
En ny och aggressivare sort av skadesvampen törskate kan vara på väg söderut i landet. Det visar analyser av sporer som samlats in i samband med SLU:s riktade skogsskadeinventering av törskate.
-
-
Ärftliga faktorer kan rädda askträd
Trädslaget ask har en osäker framtid i Sverige och flera andra europeiska länder. Svampen Chalara fraxinea förorsakar den så kallade askskottsjukan. Många askar har dött eller är döende. För den som vill plantera ask gäller det att välja friska plantor med rätt ursprung. Ny forskning kring sjukdomen rapporterades om vid Skogskonferensen som hålls 25-26 november vid SLU i Uppsala.
-
Snytbaggen hindras med nya grepp
För att begränsa skadorna från barrträdens mest kostsamma skadegörare, snytbaggen, behövs nya metoder. Vid SLU har Snytbaggemodellen tagits fram för att ge prognoser för hur nyplantering av gran kommer att lyckas i verkligheten. Snytbaggen – ökande skador och nya åtgärder, var rubriken på ett av föredragen under Skogskonferensen 25-26 november vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Uppsala.
-
Rottickans DNA ger hopp om bekämpning av rotröta
Rottickans arvsmassa är nu kartlagd. Det ger nya möjligheter att finna lösningar på det stora problemet med rotröta hos gran, som orsakas av rotticka. Det visar ny forskning som presenterades vid Skogskonferensen som hålls vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Uppsala 25-26 november.
-
Bioenergigallring tros bli nytt lönsamt inslag i skogsbruket
Suget efter biobränsle kommer att förändra skogsskötseln. Med tätare ungskogar och ny teknik kan bioenergigallring bidra med nya lönsamma bränslevolymer till energiförsörjningen. Det skriver Dan Bergström i en avhandling från SLU.
-
Tufft för bonden med lägre gränsvärde för kadmium
För jordbrukaren kan förekomst av tungmetallen kadmium i marken avgöra om det är möjligt att odla grödor för livsmedel eller om marken bara duger till djurfoder eller energigröda. Det är budskapet från SLU-forskaren Jan Eriksson i hans rapport ”Strategi för att minska kadmiumbelastningen i kedjan mark-livsmedel-människa”.
-
Svensk växthusodling läcker bekämpningsmedel
Växthus har ofta ansetts vara slutna miljöer. Men SLU har i miljöövervakningen hittat rester av bekämpningsmedel i vattendrag i närheten av växthusodlingar.
-
Skogsskador tema för SLU-konferens
Insekter, svampar och vilt orsakar stora skador i skogen. Rotrötan som drabbar gran är ett av många exempel. Den kostar skogsägarna en miljard kronor per år. Årets skogskonferens vid SLU den 25-26 november har skogsskador som tema.
-
Transportinfrastruktur och ekologi
Nu är finansieringen klar för ett nytt forskningsprogram vid Centrum för biologisk mångfald om transportinfrastruktur och ekologi. Programmet kallas TRIEKOL och finansieras av Banverket och Vägverket.
-
Urskogar – ekologiskt värdefulla men sällan opåverkade av människan
Riktigt gammal skog i norra Sverige som har undgått exploatering av modernt skogsbruk är inte så opåverkad som man hittills trott. Torbjörn Josefsson från SLU visar i sin doktorsavhandling att även ett lågintensivt, förindustriellt nyttjande av skogen påtagligt kan förändra dess struktur och vegetationssammansättning.
-
Mindre halt för framtidens grisar?
För att minska halkskadorna på grisars klövar och ben kan en gummimatta på betonggolvet hjälpa. Hans von Wachenfelt har i sitt doktorsarbete vid SLU studerat grisars gång på olika golvtyper. Han tror också att en framtida bättre mätteknik av friktionen i grisboxarna kan ge underlag för halksäkrare golv i svinstallar.
-
SLU: HSV har fel - hippologer får jobb
Högskoleverket har fel angående hippologernas arbetsmarknad, hävdar Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). De allra flesta får jobb. Att de inte kommer med i statistiken kan bero på många blir egenföretagare. Andra får jobb utomlands eller studerar vidare.
Visa mer
Loading...