En millimeterlång rundmask har under tio års tid skrämt upp det europeiska skogsbruket. Tallvedsnematoden upptäcktes första gången 1999 i Portugal dit den troligen förts via en båtlast från Asien. Hur Sverige arbetar för att hålla tallvedsnematoden på avstånd rapporterades om vid Skogskonferensen som hölls 25-26 november vid SLU i Uppsala.
En ny och aggressivare sort av skadesvampen törskate kan vara på väg söderut i landet. Det visar analyser av sporer som samlats in i samband med SLU:s riktade skogsskadeinventering av törskate.
Trädslaget ask har en osäker framtid i Sverige och flera andra europeiska länder. Svampen Chalara fraxinea förorsakar den så kallade askskottsjukan. Många askar har dött eller är döende. För den som vill plantera ask gäller det att välja friska plantor med rätt ursprung. Ny forskning kring sjukdomen rapporterades om vid Skogskonferensen som hålls 25-26 november vid SLU i Uppsala.
För att begränsa skadorna från barrträdens mest kostsamma skadegörare, snytbaggen, behövs nya metoder. Vid SLU har Snytbaggemodellen tagits fram för att ge prognoser för hur nyplantering av gran kommer att lyckas i verkligheten. Snytbaggen – ökande skador och nya åtgärder, var rubriken på ett av föredragen under Skogskonferensen 25-26 november vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Uppsala.
Rottickans arvsmassa är nu kartlagd. Det ger nya möjligheter att finna lösningar på det stora problemet med rotröta hos gran, som orsakas av rotticka. Det visar ny forskning som presenterades vid Skogskonferensen som hålls vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Uppsala 25-26 november.
Suget efter biobränsle kommer att förändra skogsskötseln. Med tätare ungskogar och ny teknik kan bioenergigallring bidra med nya lönsamma bränslevolymer till energiförsörjningen. Det skriver Dan Bergström i en avhandling från SLU.
För jordbrukaren kan förekomst av tungmetallen kadmium i marken avgöra om det är möjligt att odla grödor för livsmedel eller om marken bara duger till djurfoder eller energigröda. Det är budskapet från SLU-forskaren Jan Eriksson i hans rapport ”Strategi för att minska kadmiumbelastningen i kedjan mark-livsmedel-människa”.
Växthus har ofta ansetts vara slutna miljöer. Men SLU har i miljöövervakningen hittat rester av bekämpningsmedel i vattendrag i närheten av växthusodlingar.
Insekter, svampar och vilt orsakar stora skador i skogen. Rotrötan som drabbar gran är ett av många exempel. Den kostar skogsägarna en miljard kronor per år. Årets skogskonferens vid SLU den 25-26 november har skogsskador som tema.
Nu är finansieringen klar för ett nytt forskningsprogram vid Centrum för biologisk mångfald om transportinfrastruktur och ekologi. Programmet kallas TRIEKOL och finansieras av Banverket och Vägverket.
Riktigt gammal skog i norra Sverige som har undgått exploatering av modernt skogsbruk är inte så opåverkad som man hittills trott. Torbjörn Josefsson från SLU visar i sin doktorsavhandling att även ett lågintensivt, förindustriellt nyttjande av skogen påtagligt kan förändra dess struktur och vegetationssammansättning.
För att minska halkskadorna på grisars klövar och ben kan en gummimatta på betonggolvet hjälpa. Hans von Wachenfelt har i sitt doktorsarbete vid SLU studerat grisars gång på olika golvtyper. Han tror också att en framtida bättre mätteknik av friktionen i grisboxarna kan ge underlag för halksäkrare golv i svinstallar.
