EU-kommissionen har godkänt den genmodifierade potatissorten Amflora, framtagen av bl a forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet. Den ska bli råvara för stärkelse för industriellt bruk.
Professor Annika Nordin, SLU i Umeå, är ny chef för det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet Future Forests.
Nya numret av CBM:s tidskrift BIODIVERSE har temat SKYDDAD NATUR. Ur innehållet: Andelen ursprungliga livsmiljöer sjunker snabbt med dagens skogsbruk. Har svenska modellen spelat ut sin roll?
Detta är förmiddagens tema för Partnerskap Alnarps Jordbruks- och trädgårdskonferens den 4 mars.
Einar Arne Herland från The European Space Agency i Holland, ger sin syn på hur jordresurssatteliterna kan avslöja både tillgångar och brister i jordens naturresurser och ekosystem. Rektor Lisa Sennerby Forsse informerar om SLU:s roll med att utveckla och värna vår produktionsförmåga. Vetenskapsjour
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) uppvisar en fortsatt stark ekonomi. År 2009 blev resultatet ett överskott på 15 miljoner kronor, bland annat tack vare att de externa bidragen och uppdragsintäkterna ökade med 149 miljoner kronor under året. Det framgår av den årsredovisning som på torsdagen godkändes av SLU:s styrelse.
Hur kan världen försörja nio miljarder människor? Ett seminarium 10 mars tar sig an ett oerhört svårt ämne; hur ska världens resurser räcka till i framtiden? Syftet med seminariet är bl a att ge inspel till den svåra men nödvändiga diskussionen om vi bör och kan begränsa befolkningstillväxten och vilka styrmedel som då finns att tillgå. Bland talarna finns Hans Rosling, Karolinska institutet.
Internationella utvärderare har rankat de bästa projekten inom svensk marin forskning under anslagsperioden 2003-2009 och ett av dessa var källspårning av dioxiner i havssediment.
En ny fågelart, som fått det engelska namnet Limestone Leaf Warbler, har upptäckts i Vietnam och Laos. Fågeln är nära släkt med Sveriges vanligaste fågel, lövsångaren.
Kalvdiarré kan bero på den vanliga parasiten Cryptosporidium. Charlotte Silverlås vid SLU har hittat fyra arter av denna encelliga organism i svenska mjölkbesättningar, men endast en av dem, C. parvum, verkar förekomma ofta vid kalvdiarré. Desinfektionsmedel och medicinering kan inte ersätta bra skötselrutiner, som rengöring, isolering av sjuka djur och att kalven får tillräckligt med råmjölk.
Bland skogens djur så är svenskarna mest rädda för att möta en björn. Det visar den attitydundersökning som forskare vid institutionen för Vilt, fisk och miljö, SLU, har genomfört.
Mördaralger är nya inslag i den svenska faunan. På Science Café vid SLU i Skara berättar forskaren Malin Skog om dessa figurer och om kungskrabba, jätteostron, signalkräfta, ullhandskrabba och amerikansk hummer. De är vattenlevande djur som inte från början hör hemma i svenska vatten. Ändå finns de redan här eller skulle kunna komma hit. Varför kommer det in nya arter, är det bra eller dåligt?
Imorgon släpps en ny rovdjursutredning om svenskars rädsla för stora rovdjur, älg och vildsvin. På Arlanda Sky City Konferensanläggning finns den 12 februari två av de ansvariga forskarna för undersökningen.