Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Hygieniskt toa-avfall förbättrar världshälsan

    Den växtnäring som finns i toalettavfall skulle göra stor nytta som gödselmedel världen över. Kruxet är att få urin och fekalier att bli fria från smittämnen. Annika Nordin har i sitt doktorsarbete vid SLU visat hur man kan tillsätta gödselmedlet urea till fekalier för att snabba på hygieniseringsprocessen. Denna metod skulle också kunna betyda mycket för hygienen i tättbefolkade, fattiga områden.

  • Via satellit studeras kungsörn

    Storskalig utbyggnad av vindkraftverk kan påverka de svenska kungsörnarna negativt. Just nu pågår ett unikt projekt i de Västerbottniska skogarna där forskare från SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) fångar vuxna, levande kungsörnar och sätter satellitsändare på dem.

  • Pressinbjudan: Byggstart för Veterinär- och husdjurscentrum vid SLU i Uppsala

    Tisdagen den 26 oktober tas första spadtaget för Veterinär- och husdjurscentrum (VHC) vid Sveriges lantbruksuniversitet på Campus Ultuna i Uppsala. VHC kommer att rymma både undervisnings- och forskningslokaler samt Sveriges enda universitetsdjursjukhus. Den totala investeringssumman uppgår till 1,4 miljarder kronor och inflyttning beräknas ske under 2014.

  • Luftprov fångar fler växtskyddsmedel

    I miljöövervakningens nya luftprovtagning hittade SLU-forskare förra året 15 olika växtskyddsmedel i nordvästra Skåne. Högst halter i luftproverna hade två ofta använda ogräsmedel, prosulfokarb och pendimetalin. Resultaten från luftprovtagningen redovisas tillsammans med övrig miljöövervakning av växtskyddsmedel i en nyutkommen årsrapport.

  • Begränsa svedjebruket på savannen!

    Savannen i Burkina Faso tål en hel del mänsklig aktivitet, men speciellt svedjebränning skadar vegetationen. Djibril Dayamba har i sitt doktorsarbete vid SLU undersökt i vilken grad ekosystemet klarar svedjebränning och bete.

  • Brända urskogar och nedhuggna ekar i historiskt perspektiv

    I den stora urskogen Białowieża i Polen har en SLU-forskare funnit tecken på avbränningar vart sjätte år i syfte att hålla skogen öppen för bete, honungsproduktion och jakt. En kollega har med pollenanalyser visat att kraftiga huggningar under de senaste århundradena har medfört att eken har blivit mycket mindre vanlig i södra Skandinavien än den någonsin har varit under årtusenden.

  • Blodprov avslöjar risk för sjukdom hos nykalvade kor

    Nykalvade kor som inte äter tillräckligt för att täcka sitt stora energibehov kan drabbas av sjukdomar som löpmagsförskjutning och ketos. Problemen är större i vissa typer av besättningar, men kan också förebyggas. Dessutom finns blodtester som visar vilka kor som är i farozonen och som behöver extra tillsyn. Om detta skriver Lena Stengärde i en avhandling från SLU.

  • Inget behov av särskild avel för ekologiska mjölkkor idag

    Svensk mjölkkoavel bygger till stor del på konventionell mjölkproduktion, men det finns inget som tyder på detta missgynnar ekologiska producenter. Ingen av de svenska mjölkkoraserna tycks heller vara mer eller mindre lämpad för ekologisk produktion än någon annan. Detta visar Therese Ahlman i en avhandling från SLU.

  • Västafrikas skogar kan räddas

    Det är befolkningstillväxten som är största boven i dramat när det gäller avskogningen i tropikerna. Men Issa Ouedraogo vid SLU i Alnarp menar att en mer konsekvent jordbrukspolitik, som gynnar intensivt jordbruk och plantageskogar, skulle kunna hjälpa till att öka produktionen av mat, bränsle och virke.

  • Nationalparker på lokalbefolkningens villkor?

    Nationalparker i utvecklingsländer skulle fungera bättre om det togs större hänsyn till lokalbefolkningens behov. Det menar Eugene Ezebilo, som i en avhandling från SLU beskriver erfarenheter från ett regnskogsområde i Nigeria.

Visa mer