Esparsett är en proteinrik foderväxt som har odlats länge i Europa, men som under senare decennier har ersatts av mer högavkastande grödor. Esparsetten är proteinrik och dess innehåll av tanniner har en positiv effekt på proteinomvandlingen under djurens matsmältning. Det har Martin Lorenz funnit under sitt doktorsarbete vid SLU.
Jämfört med vanlig mikroskopi visar skiktbilder eller tomografi mycket tydligare hur väl implantatet växt fast. Hamid Sarve utvecklar i sin avhandling vid SLU helt nya matematiska metoder för att konstruera sådana bilder och beräknar ett antal objektiva mått på hur bra implantaten fungerar. Han beskriver också hur man visuellt kan presentera detta.
Vilda släktingar till våra spannmålssorter har visat sig orsaka mycket mindre lustgasutsläpp än de sorter vi använder idag. Genom att snegla på sådana växters egenskaper och ta in dem i förädlingen av jordbruks- och energigrödor skulle man kunna minska utsläppen av växthusgaser, tror professor Sara Hallin vid SLU.
Claudia Köhler från SLU är en av de 15 forskare vid svenska lärosäten som har beviljats startbidrag av Europeiska forskningsrådet i dess fjärde utlysning för unga framstående forskare.
Spåren från fjärilslarver avslöjar vem som varit framme. Larvernas gnag inuti bladen kallas för bladminor. Ofta har arten samma namn som växten den lever på, till exempel kålmalen. Kålmalen är också en av världens vanligaste fjärilar som hittas inte bara i vår egen trädgård utan även på avlägsna öar ute i världshaven.
Genom studier av husdjur lär vi oss allt mer om den genetiska bakgrunden till sjukdomar som även drabbar människor. Weronica Ek från SLU arbetar med en hönspopulation som drabbas av systemisk skleros, en autoimmun sjukdom där immunförsvaret alltså angriper den egna kroppen. I sin avhandling visar hon nu att dessa höns är utmärkta modelldjur för motsvarande sjukdom hos människan.
Partnerskap Alnarp och LRF inbjuder till seminarium för att ge en inblick i hur den svenska produktionen ligger till konkurrensmässigt gentemot omvärlden, vilka eventuella "kvarnstenar" som finns och hur företrädare för branschen ser på internationella affärsmöjligheter inom sin bransch.På förmiddagen hålls en föredragning från en genomförd studie av professor Jerker Nilsson, SLU och Olof Rempe, o
Gran är det bästa trädslagsvalet i södra Sverige med avseende på maximal kolinlagring. Det har Karna Hansson funnit i sitt doktorsarbete vid SLU. Tall och björk, som växte på samma marktyp i Halland, hade inte samma kolinlagring. I försök i norra Finland var kolförråden jämförelsevis mindre och skillnaderna mellan trädslagen små.
I Sverige försöker man kombinera naturhänsyn med högproduktivt skogsbruk på större delen av skogsarealen. Ett intressant alternativ till ”den svenska modellen” är triad-skogsbruk, som har prövats på vissa håll i Nordamerika. Det innebär att skogslandskapet delas in i tre skötseltyper: skog för intensiv fiberproduktion, skog med naturanpassat skogsbruk och skog som lämnas obrukad.
Professor Göran Ericsson är från 1 september ny professor i viltekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet.
För att bromsa avskogningen i Etiopien görs försök att överlåta förvaltningen av naturskog till lokalbefolkningen. Yemiru Tesfaye har i en avhandling från SLU undersökt hur detta har fungerat. Skogsinkomsterna visade sig vara mycket viktiga, inte minst för de fattigaste. Samtidigt var skötseln inte långsiktigt uthållig, och det behövs därför en bättre dialog mellan brukare och myndigheter.
Projektet Tillväxt Trädgård startar en ny period på 3 år. Syftet med projektet är att bidra till att skapa tillväxt inom trädgårdsbranschen genom nytänkande i starka samarbetsprojekt och utbildningsinsatser samt genom prioriterad forskning och utveckling.
Tillväxt Trädgård organiseras nu i två program; Programmet för utveckling av företagande och marknader samt Programmet för företags- och mark