Svenska kor ges för mycket fosfor
Fosfor är i naturen en ändlig resurs och det är inte försvarbart, vare sig ekonomiskt eller miljömässigt, att överutfodra mjölkkorna med fosfor.
-
-
Stor osäkerhet om markernas kolförråd i klimatrapporteringen
Varje år ska Sverige rapportera sitt bidrag till växthuseffekten, men beräkningarna är osäkra och det går inte att säkert visa om trenden är positiv eller negativ från ett år till ett annat. Det visar Carina Ortiz från SLU. Orsaken är att vi har mycket stora mängder kol lagrat i vår skogsmark, och att det är mycket svårt att beräkna de små, men betydelsefulla, förändringar som sker varje år.
-
Internationell studie av ekosystem ger ny kunskap om tillståndet i vattendrag
Övergödning av sötvatten är ett globalt problem - speciellt i Europas kraftigt förändrade kulturlandskap - men dess effekter på ekosystemens funktion på olika skalor är dåligt kända. I en ny internationell studie, där bl a forskare från Sveriges lantbruksuniversitet deltagit, presenteras nya rön. Studien presenteras i tidskriften Science.
-
SLU-forskare: Ålförvaltning på rätt väg
Ålbeståndet är i dåligt skick. En ny utvärdering, gjord av Willem Dekker, forskare vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) visar att lämpliga skyddsåtgärder har genomförts i Sverige, men också att återhämtningen kommer att ta många år till.
-
Mer biogas med alternativa mikrober
Biogas bildas när organiskt avfall bryts ner utan syre med hjälp av olika mikroorganismer. Det sista steget i omvandlingen till metan kan dock hämmas om avfallet är proteinrikt. Maria Westerholm har i sitt doktorsarbete vid SLU funnit två nya mikrober som kan ha stor betydelse för biogasproduktion med sådant material.
-
Fortsatt återhämtning av flera fiskbestånd i Östersjön
Torsken i östra och västra Östersjön forsätter att återhämta sig. Även andra fiskbestånd visar nu positiva tecken. Det är Internationella Havsforskningsrådets rådgivande kommitté, som ger råd för hur fiskbestånden i Östersjön bör förvaltas under 2013. Råden är ett centralt underlag för de beslut om fiskekvoter som EU:s ministerråd tar i slutet av året.
-
Naturhänsyn vanlig också i andra länder
Svenska skogsbrukare lämnar regelmässigt träd och trädgrupper som naturhänsyn inom de områden som avverkas. Den sedan länge etablerade bilden av att detta skulle vara särskilt utmärkande för Sverige förändras av en rapport i det kommande numret av den vetenskapliga tidningen BioScience.
-
Värna om naturvärdena i sand- och grustäkter!
Naturligt störda sandmiljöer som är viktiga för många arter har minskat drastiskt under 1900-talet. Däremot finns stora möjligheter att göra om gamla sand- och grustäkter till livsmiljöer för konkurrenskänslig flora och fauna. Nu krävs bara att naturvårdande myndigheter ges tillräckliga styrmedel och ekonomiska resurser att arbeta med täkter.
-
Pressinbjudan: Baltic landscape-exkursion i Vilhelmina
Den 12–13 juni hålls en exkursion i trakterna runt Vilhelmina inom ramen för projektet Baltic landscape. Detta internationella projekt ska visa goda konkreta exempel på hur t ex nyttjandeanspråk och markanvändningskonflikter kan hanteras lokalt.
-
Ordning på arterna – svenska artnamn får ny databas
Forskare, naturvårdare och alla naturintresserade får nu ett nytt verktyg för att hålla ordning på svenska artnamn. Allt är tillgängligt över internet via Dyntaxa – Svensk taxonomisk databas.
-
20 år efter Rio: Ekologer manar till skydd för kvarvarande biologisk mångfald
Tjugo år efter konferensen Earth Summit i Rio de Janeiro efterlyser 17 forskare i ekologi från Nordamerika och Europa förnyade internationella ansträngningar för att hindra förlusten av biologisk mångfald som kan försämra naturens förmåga att tillhandahålla varor och tjänster som är livsviktiga för människans välbefinnande. En av dessa 17 forskare är David Wardle, SLU.
-
Myr- och torvmarker modifierar klimatet
Världens samlade nordliga myr- och torvmarker har en kylande effekt på klimatet. Men den klimatförändring som nu pågår kan påverka myrmarkernas vattenbalans så att de istället får en värmande effekt. Det menar SLU-forskaren Mats Nilsson. Det är främst kärren som plötsligt kan bli kolkällor när vattenbalansen når ett visst tröskelvärde.
Visa mer
Loading...