Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Ärftlig sköldkörtelsjukdom utforskas genom hundgenetik

    Hos äldre hundar i flera raser händer det att sköldkörteln angrips av det egna immunförsvaret. Katarina Sundberg från SLU har nu identifierat flera gener som påverkar hundens risk att drabbas av denna ärftliga sjukdom. Hennes avhandling ger också viktiga ledtrådar till orsakerna bakom en likartad sjukdom som drabbar människan, Hashimotos sjukdom.

  • Hårt slag mot Svenska artprojektet

    På uppdrag av regeringen har en utredning om Svenska artprojektet genomförts under våren. Utredningen har idag gjorts offentlig.

  • Svenska kor ges för mycket fosfor

    Fosfor är i naturen en ändlig resurs och det är inte försvarbart, vare sig ekonomiskt eller miljömässigt, att överutfodra mjölkkorna med fosfor.

  • Stor osäkerhet om markernas kolförråd i klimatrapporteringen

    Varje år ska Sverige rapportera sitt bidrag till växthuseffekten, men beräkningarna är osäkra och det går inte att säkert visa om trenden är positiv eller negativ från ett år till ett annat. Det visar Carina Ortiz från SLU. Orsaken är att vi har mycket stora mängder kol lagrat i vår skogsmark, och att det är mycket svårt att beräkna de små, men betydelsefulla, förändringar som sker varje år.

  • Internationell studie av ekosystem ger ny kunskap om tillståndet i vattendrag

    Övergödning av sötvatten är ett globalt problem - speciellt i Europas kraftigt förändrade kulturlandskap - men dess effekter på ekosystemens funktion på olika skalor är dåligt kända. I en ny internationell studie, där bl a forskare från Sveriges lantbruksuniversitet deltagit, presenteras nya rön. Studien presenteras i tidskriften Science.

  • SLU-forskare: Ålförvaltning på rätt väg

    Ålbeståndet är i dåligt skick. En ny utvärdering, gjord av Willem Dekker, forskare vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) visar att lämpliga skyddsåtgärder har genomförts i Sverige, men också att återhämtningen kommer att ta många år till.

  • Mer biogas med alternativa mikrober

    Biogas bildas när organiskt avfall bryts ner utan syre med hjälp av olika mikroorganismer. Det sista steget i omvandlingen till metan kan dock hämmas om avfallet är proteinrikt. Maria Westerholm har i sitt doktorsarbete vid SLU funnit två nya mikrober som kan ha stor betydelse för biogasproduktion med sådant material.

  • Fortsatt återhämtning av flera fiskbestånd i Östersjön

    Torsken i östra och västra Östersjön forsätter att återhämta sig. Även andra fiskbestånd visar nu positiva tecken. Det är Internationella Havsforskningsrådets rådgivande kommitté, som ger råd för hur fiskbestånden i Östersjön bör förvaltas under 2013. Råden är ett centralt underlag för de beslut om fiskekvoter som EU:s ministerråd tar i slutet av året.

  • Naturhänsyn vanlig också i andra länder

    Svenska skogsbrukare lämnar regelmässigt träd och trädgrupper som naturhänsyn inom de områden som avverkas. Den sedan länge etablerade bilden av att detta skulle vara särskilt utmärkande för Sverige förändras av en rapport i det kommande numret av den vetenskapliga tidningen BioScience.

  • Värna om naturvärdena i sand- och grustäkter!

    Naturligt störda sandmiljöer som är viktiga för många arter har minskat drastiskt under 1900-talet. Däremot finns stora möjligheter att göra om gamla sand- och grustäkter till livsmiljöer för konkurrenskänslig flora och fauna. Nu krävs bara att naturvårdande myndigheter ges tillräckliga styrmedel och ekonomiska resurser att arbeta med täkter.

  • Pressinbjudan: Baltic landscape-exkursion i Vilhelmina

    Den 12–13 juni hålls en exkursion i trakterna runt Vilhelmina inom ramen för projektet Baltic landscape. Detta internationella projekt ska visa goda konkreta exempel på hur t ex nyttjandeanspråk och markanvändningskonflikter kan hanteras lokalt.

Visa mer