Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Välkänd och internationell miljöekonomisk konferens firar 20 år

    Sedan 1993 samlas doktorander och ledande forskare inom miljöekonomi tre dagar i Höga kustens skärgård. Syftet är att låta doktorander presentera sitt arbete för och interagera med ett antal ledande forskare inom ämnet. Centrum för miljö- och naturresursekonomi står värd för konferensen. Centrumet är ett samarbete mellan handelshögskolan vid Umeå universitet och skogsekonomin vid SLU.

  • Mer gubbslem förväntas i ett varmare klimat

    Ett varmare klimat och brunare vatten leder troligen till att algen gubbslem blir allt vanligare i våra badsjöar, och blomningarna kommer att bli mer omfattande. Det visar Karin Johansson i en avhandling från SLU. En motåtgärd kan vara att minska bestånden av fisk som lever på djurplankton.

  • Utredning presenteras: Så ska SLU i Skara arbeta i framtiden

    I dag presenteras utredningen om den framtida verksamheten på SLU Skara. Utredningen föreslår att SLU Skara bidrar till att fylla de glapp som finns i informations- och kunskapsflöden mellan forskning och praktik. För att kunna förverkliga detta behöver forskningen i Skara vidareutvecklas och förstärkas. Utredningen föreslår nya kompletterande forskningsfält inom ramen för ansvarsfull produktion.

  • Teknikoptimism ledde fel i sydafrikansk satsning på småbrukare

    En satsning på ny teknik som skulle öka produktiviteten i Östra Kapprovinsens småskaliga jordbruk fick inte önskat resultat. Ett viktigt skäl var att politiken inte hade tagit tillräcklig hänsyn till jordbrukets roll i småbrukarnas tillvaro. Om detta berättar Klara Jacobson i en avhandling från SLU.

  • Fel humlor och fler vivlar minskar skörden av rödklöverfrö

    Skördarna av rödklöverfrö har minskat under de senaste årtiondena. En bidragande orsak tycks vara att insektslivet har förändrats i de jordbrukslandskap där odlingen bedrivs. Bland annat har fördelningen mellan olika pollinerande humlearter ändrats. Dessutom har skadeinsekterna blivit vanligare. Detta visar Ola Lundin i en avhandling från SLU.

  • Snart examen för första treåriga hippologerna

    Hippologprogrammet vid SLU har sedan starten 1994 utvecklats till den mest avancerade utbildningen i Sverige för alla som vill arbeta med häst. Genom anknytningen till SLU hålls de tre inriktningarna ridhäst, travhäst och islandshäst på en hög nivå. 2010 utökades programmet från två till tre år. Vårterminen 2013 blir det examen för den första kullen hippologer med treåriga studier bakom sig.

  • Fisk och klimat styr vilka bottendjur vi får längs Östersjöns kuster

    Livet på Östersjöns kustnära bottnar har förändrats dramatiskt de senaste 30 åren, visar en SLU-studie. Bottendjur med marint ursprung, som havsborstmaskar, och arter som är känsliga för varmt vatten har minskat drastiskt. De har i hög grad ersatts med arter som tål miljöförändringar bättre, som snäckor och musslor.

  • Annorlunda kultur är en möjlighet för svenska exportörer, inte bara ett hinder

    Stora kulturskillnader är en utmaning för företag som vill satsa på export, men inget oöverstigligt hinder. Tvärtom kan det i vissa fall vara lättare att slå sig in på en avlägsen marknad, än på en som är mer lik hemmamarknaden; ett skäl är konkurrenssituationen. Det hävdar Goudarz Azar från SLU i en avhandling som rör svenska lågteknologiska företag i bland annat livsmedelssektorn.

  • Internationell konferens på SLU: Vägar till mer demokratiska beslut om våra gemensamma naturresurser

    Hur skapar man en fruktbar och demokratisk dialog om våra gemensamma naturresurser? Det kommer omkring forskare från 15 länder att diskutera 6-10 juni på SLU i Uppsala. Vargförvaltning, gruvbrytning och allemansrätten är exempel på naturresursfrågor som väckt stort engagemang i Sverige, medan klimatfrågan är en av de mest uppmärksammade frågorna internationellt. Kostnadsfritt för journalister.

Visa mer