Varför förädlas växter och djur? Hur går det till? Vilka etiska frågor finns kring bioteknik och mat? Vad finns det för GMO? Vad säger lagstiftningen och vem tjänar på tekniken? Svar på dessa frågor finns i en nyutkommen, populärt skriven bok från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Nästan hälften av svenskarna anser att det är viktigt att kunna äta viltkött och 22 procent äter viltkött varje månad. Allra mest betyder viltköttet för invånare i norr. Det visar Per E Ljung från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) med kollegor i en ny undersökning som redovisas vid ett seminarium i Almedalen idag.
Lär känna Sveriges bastardsvärmare! Med hjälp av en ny kostnadsfri app kan du lära dig mer om dessa vackra och ovanliga fjärilar och samtidigt hjälpa naturvården genom att rapportera in fynd.
Första versionen av Fisknyckeln som släpptes förra sommaren blev mycket uppskattad. Då fanns detaljerade beskrivningar av drygt 50 fiskarter i svenska sötvatten. Appen är nu utökad med 190 marina fiskarter.
I Universitetskanslerämbetets kvalitetsvärdering av utbildningar har turen kommit till examina inom lantbruk och djur. Sex av de sju SLU-examina som granskats bedöms hålla hög eller mycket hög kvalitet. Allra bäst omdöme får yrkesexamen i hippologi.
Att hålla dräktiga suggor i grupp fungerar, skriver SLU-forskare i en vetenskaplig artikel som sammanfattar svenska erfarenheter under 25 år. Forskarna hoppas att artikeln uppmärksammas i länder där merparten av suggorna hålls isolerade, i strid mot EU:s direktiv.
I höst kan skolelever över hela landet hjälpa forskare att förstå hur träden vet att det är höst. Främst handlar det om ljusets inverkan, och eleverna kommer att undersöka hur gatlyktor påverkar höstlöven hos olika trädslag. Försöket är en uppföljning av ett mycket lyckat försök 2013, då 10 000 elever samlade in en enastående mängd data som används i studier av klimatförändringarnas effekter.
Hippocampusdagen vid SLU och SVA är tillbaka. Efter några års uppehåll arrangeras den 14 november 2014 en Hippocampusdag i Uppsala med fyra intressanta teman.
Naturhänsyn i skogsbruket genom att lämna enskilda träd och trädgrupper vid avverkning fungerar, konstaterar en internationell forskargrupp ledd av två forskare vid SLU. Forskargruppen har analyserat data från ett stort antal studier världen runt.
A global meta-analysis published in Journal of Applied Ecology embracing boreal and temperate regions confirms that retention forestry has good effects on forest species compared to clearcuts. Nevertheless, some forest species will still need protection of large reserves.
Författaren och EU-parlamentarikern Isabella Lövin är en av årets fem hedersdoktorer vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), och sannolikt också den mest kända. De övriga är den colombiansk-kanadensiske parkutvecklaren Gil Penalosa, brittiskorna Ottoline Leyser, växtgenetiker, och Sandra Edwards, grisforskare, samt Ingmar Börjesson, f d forskningschef vid Lantmännen.
Sedan kolonialtidens dammbyggen satte stopp för gumsillars vandringar mellan sjöar och hav i delar av östra USA har dessa instängda fiskbestånd förändrats, och fisken livnär sig på mer småvuxna djurplankton än tidigare. Nu visar Magnus Huss från SLU och kollegor vid Yale University att den nya varianten av gumsill också har drivit fram anpassningar hos en annan djurplanktonätande art i sjöarna.
