Ett nytt skogsforskningsprojekt vid SLU i Umeå får drygt 39 miljoner kr från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. En forskargrupp, ledd av professor Torgny Näsholm, hoppas kunna ge en helt ny bild av de nordliga skogarnas kol- och vattencykler. Forskargruppen har identifierat fem olika, men nära sammanlänkade processer, eller brytpunkter som styr skogars produktivitet och vattenförsörjning.
När genetiskt modifierade organismer har påverkat jordbruksekosystem, har det snarare varit frågan om indirekta än direkta effekter. Det har inte varit den förändrade egenskapen i sig som påverkat omgivningen utan GM-grödan har t ex medfört användning av ett specifikt bekämpningsmedel eller ändrad jordbearbetning, som i sin tur gett effekter i miljön, konstaterar forskare från SLU.
Traditionell växtförädling för direkt resistens mot skadegörare leder ofta till snabba anpassningar hos skadeinsekterna. Genom att istället förädla för växtegenskaper som gynnar skadeinsekternas naturliga fiender, ofta andra insekter, kan vi få ett mer varaktigt växtskydd. Men då krävs nytänkande inom växtförädlingen, skriver tre SLU-forskare i tidskriften Trends in Plant Science.
En gen som normalt orsakar cancertillväxt har visat sig ha en helt motsatt roll vid prostatacancer. När genen är aktiv vid prostatacancer stimulerar den nämligen en annan gen som blockerar celldelning hos tumörceller. Resultaten banar väg för betydligt bättre diagnoser och prognoser än de som finns i dag. Bakom upptäckten står en internationell forskargrupp med bl.a. forskare från SLU.
Researchers at SLU and Uppsala University have in an international collaboration with IPB and LIPI in Indonesia identified two independent mutations in the MITF gene underlying white-spotted coat colour in the swamp buffalo. The results can be used to preserve the threatened white-spotted buffalo, which is a culturally and economically important domestic animal.
Forskare vid SLU och Uppsala universitet har genom ett samarbete med Bogor Agricultural University och Indonesian Institute of Sciences i Indonesien identifierat två oberoende mutationer i MITF-genen som förklarar vit pälsfärg hos vattenbuffeln. Resultaten kan användas för att bevara den utrotningshotade vitfläckiga vattenbuffeln som är ett viktigt husdjur både kulturellt och ekonomiskt.
Den fyllda pimpinellrosen ’Valdemarsvik’ och såpnejlikan ’Kvinnsgröta’, med en ovanlig mörkrosa blomfärg, är två av de nya kulturarvsväxterna som presenteras.
Våren 2016 kommer flera nya Grönt kulturarv®-sorter i handeln. Då introduceras den fyllda pimpinellrosen ’Valdemarsvik’, såpnejlikan ’Kvinnsgröta’, med en ovanlig mörkrosa blomfärg, och tre humlesorter med mycket lång odlingstraditi
Professor Charles Francis, University of Nebraska-Lincoln, USA, har utsetts till hedersdoktor av fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap (LTV) vid SLU i Alnarp.
På väg till SLU:s promotionshögtid (2-3/10 på SLU i Uppsala) kommer LTV:s hedersdoktor 2015, professor Charles Francis, University of Nebraska-Lincoln, USA, att bjuda på sin hedersdoktorsförelä
Hydrologiskt anpassade kantzoner vid avverkning, som följer de blötaste delarna, är billigare per hektar än fasta kantzonsbredder där man lämnar en jämn bård av träd utmed vattnen.
Roten förankrar växten i marken och tar upp vatten och näring. Dess utseende varierar både mellan och inom arter och denna diversitet har uppkommit när växterna anpassat sig till olika livsmiljöer. Rotens utveckling styrs därför till stor del av växtens genuppsättning. Forskare från bl a SLU har nu visat att det i många fall är nödvändigt att ta hänsyn till dessa geners komplexa samspel .
Betydande mängder spannmål har under senare år innehållit så mycket mögelgifter att de har fått skickas till förbränning. Nu har Ida Karlsson från SLU utvärderat en metod som gör det möjligt att identifiera toxinbildande Fusarium-svampar på artnivå. I en kartläggning av svampfloran i sädesfält var skillnaden mellan ekologisk och konventionell odling ganska liten när det gäller Fusarium.
Att endast försöka se på färgen om en hamburgare är genomstekt är nästan omöjligt för hamburgare som är gjord av köttfärs förpackad i s k modifierad atmosfär - gasfylld förpackning. Färsen ändrar då färg betydligt snabbare så att den ser genomstekt ut. Detta gör att den kan se klar ut trots att temperaturen fortfarande är alltför låg för att döda bakterier. Det visar forskning från SLU.