Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) rankas av Times Higher Education som det sjätte bästa i världen bland de mindre universiteten. Som ”mindre” räknar Times Higher Education universitet med högst 5 000 studenter på årsbasis, men som ändå har forskning och undervisning inom fyra av de sex huvudområdena.
Den 21 mars tillträder Erik Fahlbeck som ny vicerektor för samverkan vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Erik Fahlbeck är i dag departementsråd och analyschef vid näringsdepartementet och har också en bakgrund som lektor och prodekan på SLU.
Seminarium 3 februari: Aktuell forskning för framtidens animalieproduktion 3 februari Framtidens animalieproduktion sammanför matematik, teknik och husdjursvetenskap
Att lämna kvar grupper av träd på hyggen är en form av naturhänsyn som fungerar. Dessa dungar hjälper verkligen många arter att överleva den kritiska hygges- och ungskogsfasen i skogen. Ytorna måste dock vara stora om gammelskogens arter ska klara sig, men även små ytor fyller en viktig funktion. Det framgår av en vetenskaplig granskning gjord av SLU och Skogforsk.
Universitetsdjursjukhuset vid SLU får en ny chef för smådjurskliniken. Åsa Rising, som redan varit verksam som en av tre chefer för smådjurskliniken, tar nu ensam över ansvaret och blir chef för kliniken. " ..UDS eftersträvar ett starkt och tydligt ledarskap och rekryteringen av Åsa är ett led i denna strategi. Hon kommer att vara en nyckelperson i den fortsatta utvecklingen av Universitetsd.."
SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, och Akademiska Hus fårsex miljoner kronor av Tillväxtverket för att utveckla den gemensamma satsningen på Green Innovation Park, ett centrum för grönt näringsliv i Uppsala. Green Innovation Park är en gemensam satsning av SLU och Akademiska Hus för att öppna Campus Ultuna i Uppsala för andra verksamheter än akademi, främst företag inom de gröna näringarna.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) upphandlar odling och skörd av blåmusslor i Östersjön, som en del av det EU-finansierade projektet NutriTrade. Syftet är att undersöka om musselodling kan vara en lämplig åtgärd för att minska mängden kväve och fosfor i Östersjön.
Ett internationellt forskarkonsortium som leds från bl a SLU har fått 28 milj norska kr för att studera effekter av klimatförändring på infektionssjukdomars epidemiologi och påverkan på samhällen i norr. Innehållet täcker många ämnesområden från klimatforskare, ekologer, veterinärer, medicinare, samhällsforskare och genusforskare, till specialister på ursprungsfolk.
Det blev det norska företaget Skipsteknisk som fick uppdraget att ta fram det design- och konstruktionsmässiga underlaget till byggandet av SLU:s fartyg för miljöövervakning och fiskeriforskning. Avtalet skrevs på igår, 17 december 2015. Det underlag som avtalet gäller ska ligga till grund för upphandling av varv under hösten 2016.
Nu är det dags att använda moderna verktyg när vi bygger upp landskapets gröna infrastrukturer. Uppgifter om den biologiska mångfalden i landskapet kan vi hämta från stora, öppna databaser, och det finns datorprogram som kan omvandla denna information till användbara kartor. Det möjliggör en smartare hänsyn till arter och ekosystemtjänster, menar forskare.
Ungskogar är viktiga livsmiljöer för bin, humlor och en mängd rovlevande steklar. För att gynna dessa solälskande insekter är det viktigt att spara död ved och att skapa ny död ved när skogen avverkas, men också att sköta vägkanterna på skogsbilvägar för att få mer blommor. Det visar Per Westerfelt från SLU och Skogforsk i sin avhandling.
Alla almar verkar inte vara lika mottagliga för sjukdomen. I en ny avhandling från SLU har Kathrin Blumenstein undersökt om en grupp av naturligt förekommande, symbiotiska svampar i bark och ved hos alm, kan skydda almar mot almsjukan. Det kan vara möjligt att utveckla nya biologiska bekämpningsmetoder genom att använda flera endofytstammar för att uppnå synergieffekter.
