Den näst intill utrotades på 1800-talet men efter olika bevarandeåtgärder har bävern återerövrat ett flertal europeiska länder och artstammen har ökat kraftigt. Men dess dammbyggen har också lett till konflikter och krav på åtgärder. Detta är utgångspunkten för en internationell workshop i Uppsala torsdag den 20 oktober, med deltagande av flera internationella experter.
Stefano Mancuso, professor i växtneurologi vid universitetet i Florens besöker SLU i Uppsala 27 oktober. Han har nyligen gett ut boken Brilliant green – the Surprising History and Science of Plant Intelligence och är växternas starkaste förespråkare sedan Darwin. I sitt populära TED-talk visar han hur växter kan kommunicera, försvara sig och processa komplicerad information.
En forskargrupp vid SLU har i samarbete med Lyckeby tagit fram en potatis med förändrad stärkelsekvalitet. Stärkelse är vanligen en blandning av två olika komponenter, amylos och amylopektin. Den nyutvecklade potatisen bildar enbart amylopektin, som har betydligt bättre lagringsegenskaper. Forskarna har stängt av den gen som ansvarar för bildandet av amylos med hjälp av metoden CRISPR-Cas9.
En app för att hitta enskilda djur i stora besättningar, och fluglarver som högvärdigt proteintillskott för höns – det är två exempel på forskningsnyheter som SLU visar upp på Elmia lantbruk i Jönköping 19–21 oktober. Välkommen till monter B03:83.
Det står nu klart att älgens hjärnhinnemask är spridd över hela Sverige och förekomsten förväntas öka ytterligare i takt med klimatförändringarna. Parasitens utbredning har hittills varit okänd, men forskare från SLU har i en nyligen publicerad studie kunnat kartlägga både spridning och inverkan på de smittade djuren.
Odling av kål och andra köksväxter hade stor betydelse i lantbruket på 1700-talet. Det framgår av Karin Hallgrens agrarhistoriska avhandling från SLU.
Svenskt jordbruk har strängare krav på djurskydd än många andra länder, och idag görs det både statliga och privata kontroller på gårdarna, utifrån delvis överlappande regelverk. Frida Lundmark från SLU har i sitt doktorsarbete undersökt avsikterna med dessa regelverk, och hur de fungerar i praktiken.
Sly i det svenska landskapet är en hittills förbisedd resurs. I en tvärvetenskaplig studie visar forskare från olika ämnesområden att det finns stor potential för betydligt mer omfattande slytäkt i Sverige – och stora vinster att göra.
Sedan tidigare vet vi att fåglar kan flyga, simma och gå, men nu rapporteras för första gången att fåglar också kan vindsurfa, det vill säga använda vingarna som segel för att ta sig fram på vattnet. Den fågel det handlar om är knölsvanen, och bakom upptäckten står Olle Terenius från SLU.
Med hjälp av modern teknik har ett europeiskt forskarlag kartlagt märkta ålars färd mot lekområdet i Sargassohavet. Ålar från olika delar av Europa visade sig ha olika vandringsvägar, som tycks stråla samman kring Azorerna. I snitt färdades ålarna 20 km per dygn, och på dagarna simmade de minst 300 m djupare än på nätterna. Nära hälften av ålarna åts upp av rovdjur.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) upphandlar odling och skörd av blåmusslor i Östersjön, som en del av det EU-finansierade projektet NutriTrade. Syftet är att undersöka om musselodling kan vara en lämplig åtgärd för att minska mängden kväve och fosfor i Östersjön.
Ett tänkt framtida korn, som är extra bra på att ta upp kväve, skulle kunna minska läckaget av kväve till vattendrag. Egenskapen skulle också minska kornodlingens bidrag till den globala uppvärmningen. Det visar en scenariostudie gjord av forskare vid SLU och JTI. Man kan säga att analysen är en framtidsspaning på hur kväveeffektiva sorter av grödor skulle påverka produktionen i stort.