Carl von Linné hade öga för smådetaljer och beskrev många arter för sin tid. Men arbetet är inte färdigt. En av dem som målmedvetet forskar vidare är Mattias Forshage, som nu utses till mottagare av Svenska Linnésällskapets silvermedalj med anledning av Sällskapets hundraårsjubileum. Medaljen delas ut vid Flora- och faunavårdskonferensen i Uppsala den 5 april.
Insektspollinering kan öka skörden av höstraps och är en viktig faktor att ta hänsyn till vid valet av sorter. Annars finns risk för att sorter som har potential att ge större skörd fasas ut. Det visar Sandra Lindströms doktorsarbete, som är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet, Lunds universitet och Hushållningssällskapet i Skåne.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) är bland tio i topp av drygt 26 000 lärosäten över hela världen i fyra ämnen. Rankningen är gjord av Center for World University Rankings (CWUR), en av de största akademiska rankarna av universitet i världen.
ArtDatabankens Naturvårdspris 2017 går till Kajsa Mellbrand som har lyft intresset för spindlar. En folkbildande gärning som också har bidragit till att förbättra könskvoten bland skaran av småkrypsentusiaster.
Invasiva arter som blomsterlupin och jätteloka är främmande och växtkraftiga arter som nu sprids ohämmat, bland annat intill våra vägar. Det saknas ännu bestämmelser om hur de ska bekämpas. Idag den 4 april samlas landets experter på SLU i Uppsala för att diskutera problemet och vad man kan göra åt saken och en nationell svartlista är föreslagen.
Klimatförändringen har tydligt påverkat vårens ankomst. Under de senaste fem åren har vårtecknen kommit nästan två veckor tidigare än för hundra år sedan. Men olika arter och olika delar av landet påverkas olika. I Vårkollen vill Svenska botaniska föreningen veta hur långt våren kommit i olika delar av landet.
Svampsjukdomar drabbar honplantor hårdare än hanplantor i odlingar av energigrödan korgvide (Salix viminalis). Det visar Kim Moritz i en avhandling från SLU. Han såg också att rådjur betade mer i odlingar med blandade han- och honplantor än i enkönade odlingar. Resultaten tyder på att odlare skulle kunna öka skörden genom att odla enbart hanplantor.
Vid SLU installeras i år nio nya professorer. Torsdag den 30 mars håller de sina installationsföreläsningar i Ultuna utanför Uppsala. Föreläsningarna handlar om fisk, kött, mjölk och framtidsgrödor, om djursjukvård, och om mark och landskap. De kan även kan följas på webben.
Modellväxten backtrav tar upp organiskt kväve från marken, trots att dess rötter inte bildar symbios med mykorrhizasvamp. Det visar en ny SLU-ledd studie, som även visar att växter kan ta upp organiskt kväve i konkurrens med mikroorganismer i jorden, vilket tidigare har ifrågasatts. Grödor skulle alltså kunna modifieras så att de blir mer effektiva på att använda organiskt kväve som näringskälla.
EU:s landsbygdsprogram har utvärderats regelbundet sedan de infördes år 2000, men utvärderingarna har inte haft någon nämnvärd inverkan på de nya programmen. En viktig orsak till detta är att många utvärderingar har kvalitetsbrister, ofta på grund av bristfälliga dataunderlag. Det visar en ny rapport från AgriFood Economics Centre, ett samarbete mellan Lunds universitet och SLU.
Klimatförändringarna förväntas öka risken för stormskador och insektsangrepp i svenska skogar, men det finns motåtgärder. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och Umeå universitet har undersökt vilka åtgärder som har stöd hos allmänheten. Det visade sig att det finns stor acceptans för att skapa en mer varierad skog och ta bort angripna träd, men inte för att använda bekämpningsmedel.
Biobränslen betraktas ofta som koldioxidneutrala i klimatberäkningar, men klimatnyttan kan variera betydligt. Det visar en avhandling från SLU. Att använda pellets från energiskog på svensk åkermark har t.ex. en kylande effekt på jordens temperatur, medan användning av pellets från avverkningsrester har motsatt effekt. Samtidigt är båda dessa bränslen betydligt bättre för klimatet än fossilt kol.
