Förra året betalades över 400 miljarder kronor ut i direktstöd till det europeiska jordbruket, varav sex miljarder gick till det svenska. Jordbrukspolitiken är dock dålig på att leverera det EU-medborgarna betalar för. Det visar forskare från AgriFood Economics Centre och Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet i en ny rapport.
Idag finns durumvete som kan odlas på savannen längs Senegalfloden under de fyra månader då det är 35–40 grader varmt, och för hett för att odla andra grödor. Bakom de nya sorterna står Filippo Bassi, växtförädlare från ICARDA, och Rodomiro Ortiz, växtgenetiker från SLU. Nu har de belönats med ett internationellt livsmedelssäkerhetspris för sitt arbete.
Genteknik väcker praktiska, tekniska och etiska frågor. För- och nackdelar med olika tekniker bör vägas mot varandra i varje enskilt användningsområde innan de tillämpas i ett avelsprogram. Detta skulle kunna ske genom rådgivande etiska kommittéer i avelsorganisationerna, vilka skulle kunna bidra till öppna och nyanserade diskussioner och en ansvarsfull tillämpning, föreslår forskare från SLU.
Av 30 inkomna ansökningar till SLU:s industridoktorandprogram inom livsmedel har 22 gått vidare i urvalsprocessen. Dessa bjuds nu in till nästa steg, som är ett ”pitch-event” då varje företag/organisation får tre minuter på sig att sälja in sälja in sitt projektförslag. Totalt är det tio doktorandprojekt som står på spel.
Institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi vid SLU Alnarp har tillsammans med ett antal partner fått nära 10 miljoner kronor från Vinnova i forskningsmedel för ett samverkansprojekt med titeln Avstressande utemiljökvaliteter i arbetsområden för ökad trivsel, samarbete och produktivitet.
Medeln har beviljats ur Vinnovas steg 2 inom innovationsprogrammet för hållbara städer. Me
Mer socker och stärkelse i fodret, liksom det sjukliga tillståndet insulinresistens, tycks öka risken för att vissa hästar ska utveckla fång. Det konstaterar Sanna Truelsen Lindåse i en avhandling från SLU. Hon har studerat ekvint metabolt syndrom, EMS, utifrån olika frågeställningar, och har dessutom tagit fram ett enkelt test för diagnos.
Klimatförändringar och varmare vatten kan drastiskt förändra fiskpopulationers storleksstruktur och dynamik, visar en ny studie. Sådana förändringar kan uppkomma om olika stora individer inom en population påverkas olika av ett varmare klimat, vilket de gör hos många arter. Detta visar hur viktigt det är att ta hänsyn till kroppsstorlek för att förstå hur de kommer att påverkas av varmare vatten
Kvicksilver finns med på WHO:s tio-i-topp-lista över kemikalier som hotar den globala folkhälsan. I mer än hälften av Sveriges insjöar och vattendrag innehåller fisken t.ex. så mycket kvicksilver att den bör undvikas som föda. Till råga på allt har det inte heller gått att se någon lösning på problemet, men ny forskning inger hopp: kvicksilverhotet kan mycket väl vara på väg att blåsa bort.
Nu har tio skolklasser gått till final i tävlingen Gilla naturen. De kommer få vara med och ta fram en utställning om barns tankar om natur som är betydelsefull för dem och naturskydd på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm under 2018. Vinnaren, som meddelas 30 november, kommer dessutom att få resa till en av Sveriges 29 nationalparker.
Crickets are considered tasty, and nutrient analyses show that they have a high and interesting nutritional value for humans. Insects are viewed as food in many countries, while others do not eat them at all – including much of the western world. Insects can be produced with few, and often low-value, resources, which is why the UN has highlighted them as a future food with great potential.
Risken för utbrott av röd tallstekel kan minska med mer död ved i skogen, enligt en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet). Det beror troligtvis på att den döda veden ger skydd och boplatser till smågnagare som äter kokonger från röd tallstekel. Utbrott förekommer då och då, nu senast i somras då skogar framför allt i södra Sverige drabbades.
I en tid av allvarliga miljöhot kan samverkan mellan olika vetenskapliga discipliner ge ledtrådar till hur vi kan forma en mer hållbar framtid. Det framväxande forskningsfältet historisk ekologi kombinerar kunskap från olika ämnesområden för att skapa nya perspektiv på historia och samtid och på sambanden mellan natur och människa.
