Växtsjukdomar har varit ett gissel för bönder i alla tider. Nu har forskare från bl.a. SLU visat hur en bakterie använder sina molekylära vapen för att aktivera och ta över ett viktigt system hos växter (autofagi) som fungerar både som ”återvinningscentral” och som en del av sjukdomsförsvaret. Upptäckten banar väg för nya sätt att förädla fram resistenta grödor.
ArtDatabankens Naturvårdspris 2018 går till Mats och Karin Ericson för deras arbete med Vargsymposiet. Symposiet har blivit en årlig mötesplats som skapat förutsättningar att på ett enkelt sätt, i en trevlig miljö träffas och samtala om rovdjuren och de möjligheter och problem som deras närvaro kan innebära.
Efter flera lyckade samarbeten inom precisionsodling tar nu SLU och Dataväxt nästa steg för att utveckla framtidens intelligenta jordbruk. En ny Lab-grupp skapas på SLU bestående av forskare och nya doktorander som kommer att forska inom beslutsstödsystem för lantbruket.Tanken är att delar av denna forskning ska resultera i nya digitala verktyg för effektivare precisionsodling.
I år kom vårtemperaturerna ovanligt sent till södra Sverige. Sedan har de rusat genom landet och kommit ovanligt tidigt till fjällen. Hur hanterar växterna detta? Under Valborgshelgen (29 april–1 maj) uppmanar Svenska Botaniska Föreningen allmänheten att kolla upp en handfull vårtecken och sedan rapportera in dessa till Vårkollen.
Miljöminister Karolina Skog (MP) besöker SLU Alnarp torsdag den 26 april mellan kl 16.00 och 17.30.
Att skydda torvmarker över hela världen från nedbrytning kan vara en relativt billig och effektiv åtgärd för att minska klimatutsläppen. Forskare från SLU och Schweiz har utvärderat vad exploateringen av torvmarker i världen kostar – räknat som utsläpp av växthusgaser, och är förvånade över att torvmossarna internationellt sett får relativt lite uppmärksamhet inom forskning och klimatpolitik.
Sju lantmästarstudenter på SLU Alnarp arbetar med ett unikt pilotprojekt med fokus på biokol. Tillsammans med hamburgerkedjan MAX samt företagen KLS Ugglarps, ECOERA, Skånefrö och gården Skönadal Agri på Österlen, har de skapat ett cirkulärt flöde, från biokol till hamburgare. Fokus ligger på klimatet och biokolets potential att bidra till ett mer hållbart jordbruk med nya affärsmöjligheter.
Den 18:e volymen av bokverket Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna finns nu ute. Den nya volymen tar upp Havsborstmaskar som tillhör djurgruppen Ringmaskar. Havsborstmaskar är till största delen vattenlevande och utgör en viktig organismgrupp inom marin miljöövervakning.
Skarvarna i Östersjön blir allt fler. I Sverige, Finland och Danmark äter fåglarna nu så mycket fisk att det i vissa områden sannolikt påverkar fiskbestånden negativt och leder till minskade fångster för fisket. Nyligen möttes nordiska forskare för att diskutera vad som krävs för att förbättra förvaltningen och skydda fisken och fisket.
I bäckar och åar finns ekosystem som vi har stor nytta av, med näringsvävar som bland annat renar vattnet och levererar fisk. Amélie Truchy har i sitt doktorsarbete undersökt hur livet i sådana vattendrag störs av jord- och skogsbruk och av kraftverksdammar, och vilken miljöövervakning som krävs för att vi ska upptäcka om något håller på att gå snett.
Odlingen av julgranar kan utvecklas mycket mer. Det framhåller Martin Pettersson, SLU som skrivit landets första doktorsavhandling om julgransproduktion. I avhandlingen jämförs Sveriges småskaliga produktion med den amerikanska delstaten North Carolinas storskaliga. Där finns en mängd kunskap som handböcker, faktablad, manualer, artiklar och webbplatser om julgransproduktion.
Sveriges lantbruksuniversitet fick i fjol Näringsdepartementets uppdrag att inrätta tio doktorandtjänster för livsmedelsindustrin. I dag presenteras de tio doktorandprojekten.