Pressinbjudan: Internationell vinkonferens i Alnarp och Köpenhamn
Konferensen är ett samarbete mellan Sverige och Danmark, två länder som nu aspirerar att synas på vinkartan.
-
-
Stödutfodring av vildfångad torsk kan ge lönsammare kustnära yrkesfiske
Garnfisket efter torsk i kustområdet söder om Blekinge har i stort sett försvunnit, delvis på grund av växande sälpopulationer som skadar näten. Idag fångas en del av torsken istället med sälsäkra burar. En del av den burfångade torsken är dock för mager för att kunna säljas. Tillsammans med yrkesfiskare testar nu forskare vid SLU att stödutfodra torsken i odlingskassar innan försäljning.
-
Ny europeisk specialist i kardiologi på Universitetsdjursjukhusets smådjursklinik
Universitetetsdjursjukhuset och veterinärmedicinska och husdjursvetenskapliga (VH) fakulteten vid SLU har fått en ny europeisk specialist i kardiologi - docent och universitetslektor Ingrid Ljungvall. Det innebär att UDS har två av de totalt fyra europeiska diplomates i kardiologi som finns i Norden. Ingrid Ljungvall är den första som erhållit titeln på 20 år i Norden.
-
Avvikande beteenden i ladugården spåras med ”big data”
Den snabba automatiseringen av mjölkproduktionen möjliggör allt större besättningar. Samtidigt som skötseltiden per ko blir kortare ställs dock stora krav på tillsyn och hälsa. Lösningen på den ekvationen kan mycket väl bli ett sofistikerat system där enskilda djurs beteenden och samspel med andra följs av övervakningskameror i ladugården. En pionjär på området är Oleksiy Guzhva från SLU.
-
Ny marin snäckart i svenska vatten
Den framgälade marina snäckan Simnia hiscocki, som ännu inte hunnit få något svenskt namn, har rapporterats för första gången från svenska vatten. Det var Tanumshedebon Michael Lundin, till vardags bilmekaniker, som för andra gången i år hittat en för Sverige ny art i havet, rapporterar ArtDatabanken vid SLU via nyhetstjänsten Dagens natur.
-
Forskare har hittat 30 arvsanlag som ska ge ny oljeväxt bra egenskaper
Förädlingen av den vilda växten fältkrassing till en odlingsvärd oljegröda har pågått i 20 år. Nu har ett forskarlag vid SLU gjort upptäckter som kan snabba på arbetet rejält. Forskarna har hittat varianter av 30 gener som påverkar viktiga egenskaper hos växten, och därmed kan de välja ut enskilda föräldraplantor som de vet kommer att påverka avkommans egenskaper i önskvärd riktning.
-
Odling av flodkräfta ger extrainkomster och bevarar samtidigt en hotad art
Flodkräftan har stort kulturellt och ekonomiskt värde i Sverige men den är också en akut hotad art. De senaste hundra åren räknar man med att så mycket som 97 % av bestånden slagits ut, numera främst på grund av spridningen av pestbärande signalkräftor. Genom ett nytt utbildningspaket – Kräftodlingens ABC – vill svenska kräftexperter nu få igång en ökad odling av flodkräfta.
-
SLU höjer sin röst i Almedalen
Vem kan man lita på när det gäller information om mat? Vilka megatrender behöver stadsutvecklare ta hänsyn till? Hur kan djur- och naturupplevelser stärka människors välbefinnande? Vad räcker skogen till och vem ansvarar för att den faktiskt räcker? Hur kan svensk forskning bidra till Agenda 2030 globalt?
-
Heidi Andersson och Anders Wall – två av SLU:s hedersdoktorer 2018
Sex nya hedersdoktorer, varav fem kvinnor, har utsetts vid SLU. Hedersdoktorernas olika ämnen spänner från skogs- och miljöengagemang, husdjursforskning och hotade djurarter till skelettsjukdomar, matsvinn och landsbygdsutveckling.
-
Ny bok: Kulturarvsväxter för framtidens mångfald
I juni 2018, mer än tio år efter att Sparrisuppropet inleddes, presenteras äntligen de nyttiga arveväxter som samlades in i en bok skriven av uppropets projektledare Else-Marie Strese och Erik de Vahl, trädgårdsmästare i Nationella genbanken.
-
SLU landets bästa unga universitet
Med en 36:e plats på världslistan rankas SLU som Sveriges bästa ”unga universitet” i Times Higher Educations rankning. Listan omfattar 250 lärosäten i 55 länder, alla under 50 år gamla.
-
Aspens klimatanpassning gick snabbare än väntat
Under aspens vandring norrut efter den senaste istiden tycks den snabbt ha kunnat anpassa tidpunkten för lövfällning och invintring till dagslängdsrytmen och klimatet på platsen. Skälet är att det bara behövdes små förändringar i ett litet område i arvsmassan, och inte i ett flertal samverkande gener. Bakom upptäckten står forskare från SLU samt Umeå och Uppsala universitet.
Visa mer
Loading...