Nya skadegörare och ogräs, ökande viltskador, ett förändrat klimat och resistensproblematik. Det är några av de frågor som kommer att diskuteras vid SLU:s och Jordbruksverkets nationella växtskyddskonferens i Uppsala 14–15 november. Syftet är att samla olika intressenter för att utbyta erfarenheter, ta del av aktuell forskning och diskutera lösningar för svenskt jord-, skogs- och trädgårdsbruk.
Kan sortblandningar minska angreppen av skadeinsekter? En ny studie från SLU visar lovande resultat. Två sorters korn som odlades tillsammans hade betydligt lägre bladlusangrepp än monokulturer av respektive sort. Effekten tros bero på det kemiska samspelet mellan plantorna. Ett mål med forskningen är att minska behovet av bekämpningsmedel.
Ett team av svenska, finska och estniska forskare har genomfört världens första fullständiga sekvensering av abborrens arvsmassa – genomet. Kartläggningen kan visa hur det naturliga urvalet påverkar den genetiska utvecklingen hos en av Eurasiens tuffaste och mest framgångsrika fiskarter.
Två kandidater till att bli rektor för SLU, Sveriges lantbruksuniversitet är nu framtagna av rekryteringsgruppen och ska kallas till hearing med SLU:s hörandeförsamling. De två är nuvarande prorektor Karin Holmgren och Maria Knutson Wedel, i dag vicerektor vid Chalmers i Göteborg. SLU:s styrelse kommer i december att besluta vilken av dem som ska föreslås och därefter fattar regeringen beslut.
Ger inplantering av bäver en större biologisk mångfald än anläggande av andra typer av våtmarker? Svaret på den frågan har inte varit givet, men nu kommer en studie som visar att det nog är så. En svensk-skotsk studie visar att bäverns dammbyggen skapar mer variationsrika miljöer med en rikare flora av våtmarksväxter och bidrar till ymnig förekomst av vattenskalbaggar.
Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Skogforsk kan nu visa att granplantor som förökats med kloningsmetoden somatisk embryogenes är bättre på att stå emot angrepp från snytbaggar än plantor som odlats fram på traditionellt sätt. Det är troligen själva processen vid förökningen som triggar igång försvarsförmågan, vilket gör att upptäckten är av brett intresse för växtskyddsfrågor.
I takt med den globala uppvärmningen och de ökande halterna av koldioxid i atmosfären tycks tillgången på kväve försämras för marklevande växter i naturen. Det visar en stor internationell studie publicerad i Nature Ecology & Evolution. Detta kan påverka skogens förmåga att ta upp koldioxid från atmosfären och eventuellt också minska tillgången på näring för de växtätande varelser som lever där.
54 förlorade svenska skattemiljoner och en rad negativa konsekvenser för lokalbefolkningen. Det är resultatet av ett misslyckat biståndsprojekt som granskas i en ny avhandling från SLU.
Marie-Claire Cronstedts stiftelse donerar 340 000 kronor till en studie om halm som foder till hästar som en lösning i torkans spår, ledd av professor Anna Jansson, SLU. I år har den mycket svåra torkan orsakat stor foderbrist i Sverige och större delen av norra Europa. Alternativa lösningar behövs i stället för hö och ensilage. Risken finns annars att hästar avlivas i år pga foderbristen.
Satsningar på att återuppbygga svaga bestånd av stora vilda däggdjur gör inte bara att övrig flora och fauna gynnas. De kan dessutom bidra till att motverka klimatförändringen, till exempel genom att öka inlagringen av kol i ekosystemen. Denna slutsats drar en grupp ekologer från lärosäten i flera länder, däribland SLU, i en genomgång av den befintliga forskningslitteraturen.
Tjugo års forskning om nyckelbiotoper har gett en hel del svar om deras funktion och nytta. Men fortfarande är många frågor obesvarade, inte minst om nyckelbiotopers skötsel och om regionala skillnader. Det visar en sammanställning av den forskning som har gjorts om nyckelbiotoper i Norden och Baltikum.
Att uppskatta skogars virkesförråd genom manuell mätning av träddiametrar i brösthöjd är ett tidskrävande arbete. Idag finns sensorer som i framtiden kan effektivisera arbetet. Om detta skriver Mona Forsman i en avhandling från SLU.
