Under vintern har en studie genomförts på SLU och UDS med målet att undersöka vilka effekter halmutfodring har på hästar. En viktig frågeställning var om halm i foderstaten ger upphov till magsår. Den praktiska delen av studien är nu avslutad och preliminära resultat visar att en foderstat som innehåller halm med bra kvalitet inte ger upphov till mer magsår än om halm inte ingår i foderstaten.
Moderna DNA-baserade metoder ger oss en helt ny inblick i samspelet mellan olika arter i naturen. Forskarna kan i detalj avslöja vem som äter vem, vem som pollinerar vilken blomma och vem som lever på vems hud eller fjädrar. Ett temanummer av topptidskriften Molecular Ecology ger en översikt av hur långt forskarna har kommit. Flera av de studier som presenteras har gjorts av forskare på SLU.
Psykisk ohälsa bland unga, drygt 5 000 skolbarn som klassas som så kallade ”hemmasittare”, en befolkning som blir allt äldre och vårdkrävande, nyanlända som har svårt att integreras. Det finns många exempel på grupper som hamnar i utanförskap. Djur och natur kan då fungera som en resurs vid behandling av såväl psykisk som fysisk ohälsa. Det är tema för en konferens i Stockholm 1-2 april.
Tallskadegöraren Diplodia sapinea blev känd för svenska skogsägare över en natt 2016, då den för första gången avslöjades som orsak till ett stort sjukdomsutbrott i svensk tallskog. En studie av forskare från SLU och andra europeiska universitet visar att det i huvudsak är snabbväxande, törstiga tallar i torkstressade bestånd som drabbas. Omfattningen kan dock begränsas om skadorna upptäcks i tid.
Under de närmaste tio åren kommer tusentals nya skolor och förskolor att planeras och byggas i Sverige. Vi står därmed inför ett vägval, där stadsplanering kan främja eller missgynna barn och ungas psykiska och fysiska hälsa. Den 20 mars arrangeras i Stockholm en nationell konferens om hur vi planerar och bygger stadsmiljöer för barn och unga med fokus på konsekvenser och möjligheter.
Vad händer om världens småjordbrukare inte har något vatten? Troligtvis kommer vi få en rejäl livsmedelskris på halsen. Den 5 februari ges en ny bok ut i ämnet av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO. I boken delar experter, bl a professor Jennie Barron, SLU med sig av kunskap om hur vattnet ska räcka till alla.
En nyhet inom den svenska äppelförädlingen är satsningen på must- och cideräpplen inom SLU Grogrund – Centrum för växtförädling av livsmedelsgrödor. – Mustäpplen ska vara icke-oxiderande, ha en kraftfull arom och bra balans mellan socker och syra medan cideräpplen ska vara bittersöta. Dessa egenskaper finns inte hos dagens svenskförädlade äpplen säger Kimmo Rumpunen, SLU.
En allvarlig skadeinsekt på barrträd i östra Nordamerika – en vecklarfjäril som vid massförekomst kan kaläta mängder av barrträd över stora områden – sprider sig norrut. Och klimatet visar sig vara en viktig utlösande och synkroniserande faktor vid massförekomster. Det visar en rekonstruktion av artens utbrottshistorik i Quebec under det senaste seklet, gjord med hjälp av årsringsanalyser.
Vilket kunskapsunderlag behöver beslutsfattare och allmänhet ha för att vara beredda på konsekvenserna av pågående klimatförändringar? Det vill Svenska fenologinätverket , som följer hur klimatförändringarna påverkar hur aktiviteten hos växter och djur varierar under året, ha svar på. Därför bjuder man in till ett endagssymposium, riktat till representanter för myndigheter och organisationer.
Stiftelsen Svenska Kycklinguppfödare ger 3,75 miljoner kronor till en femårig satsning på forskare vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, inom området fjäderfämedicin med inriktning på kyckling och bidrar därutöver med stora forskningsmedel för ett doktorandprojekt vid universitetet.
Farmland birds do not only use their sight to find food but also use their sense of smell, according to a new study from the Swedish University of Agricultural Sciences, SLU. This novel research showed that birds use odours emitted by plants that are under attack from insects, when deciding where to forage.
Inte bara synen utan även luktsinnet verkar vägleda fåglar som söker insekter och andra kryp i odlingslandskapet, enligt en ny studie från SLU. Fåglar som letade efter en bra matplats använde dofter som växter avger vid insektsangrepp. Det här är ekologiskt intressant, men det har också praktisk betydelse eftersom jordbruksfåglar äter både skadeinsekter och deras naturliga fiender.
