Under våren arrangeras en seminarieserie kallat ”Det digitala djuret” i tre delar på olika platser i Västra Götaland. Det första seminariet arrangeras den 27 mars, 09.30-16.00 på Gothia Science Park i Skövde.
Den stora variationen mellan lantraser av nötboskap i olika delar av Europa beror delvis på inkorsningar som skedde tidigt i domesticeringen. I Italien och på Balkan finns raser med tydliga spår av indiska zebu-kor, medan brittiska raser är mer påverkade av lokala uroxar. I den svenska fjällkon finns en betydande variation, men släktskapet med brittiska raser är obetydligt.
Europas mest innovativa vallbönder har utsetts och hyllas för sina innovationer och sitt framgångsrika engagemang inom vall och bete. Detta initiativ är en del av ett treårigt tematiskt nätverk, Inno4Grass, finansierat av Horizon 2020, EU:s forsknings- och innovationsprogram. De svenska pristagarna är Tore och Per Larsson från Tibro.
En äldre kvinna har testamenterat sin kvarlåtenskap till SLU, ca 5,3 miljoner kronor, till forskning kring katters sjukdomar.
Both dogs and humans suffer from inherited eye disease leading to vision impairment and blindness. In children and young adults, Stargardt disease is one of the most common inherited retinal degenerative diseases. An international team led by researchers from The Swedish University of Agricultural Sciences has now identified a gene mutation resulting in a similar disease in Labrador dogs.
Inom projektet Grön Entreprenör; landsbygdens kulturmiljöer – forskningen visar vägen har man tagit fram ett 40-tal innehållsrika och inspirerande filmer för den som är intresserad av landsbygdsutveckling. Filmerna finns på Youtube och visar på föreläsningar av forskare och lärare från SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) samt landsbygdsföretagare som delar med sig av sina erfarenheter.
I år verkar det vara ovanligt ovisst om hur långt våren ska ha hunnit när vi kommer fram till valborgshelgen, om drygt en månad. I Vårkollen vill därför Svenska botaniska föreningen och SLU veta hur långt våren kommit i alla olika delar av vårt land. Alla kan agera medborgarforskare genom att gå ut under valborgshelgen (30 april–1 maj) och kolla upp och rapportera en handfull vårtecken.
Ett nyligen startat projekt vid SLU i Alnarp kommer att använda delar av växter som i dag ratas för färskvarukonsumtion till att utveckla nya produkter som till exempel kan blandas in i bröd, vegetabiliska biffar, korvar, hamburgare, köttbullar, grytor, gratänger, röror, soppor med mera.
Torsk och skrubbskädda är två bottenlevande nyckelarter i Östersjön. Alessandro Orio vid SLU har undersökt hur arternas utbredning förändrats de senaste 40 åren. I sin avhandling visar han att dessa arter idag är mer koncentrerade till samma områden i södra Östersjön, vilket ökar konkurrensen om föda. Detta kan ha bidragit till torskens dåliga kondition under de senaste årtiondena.
Klimatförändringar leder till att sjöar blir både varmare och brunare. Det påverkar ekosystemet – och fiskproduktionen. I en ny studie visar forskare från Sveriges lantbruksuniversitet att fiskar i varma sjöar ofta är yngre och mindre än i kallare sjöar och att fiskar växer sämre i bruna sjöar. Detta kan leda till lägre produktion av fisk i svenska sjöar.
Vid SLU installeras i år tretton nya professorer. Fredagen den 22 mars håller fem av dessa öppna och webbsända installationsföreläsningar i Uppsala. De handlar om fiskars genetik, mikroorganismer som orsakar skada på växter, ekonomi kring jordbruk, miljö och naturresurser samt landsbygdsutveckling, miljöförvaltning och genderfrågor.
Sverige har bara ett 40-tal inhemska trädarter, men de utgör ryggraden för landets biologiska mångfald. Gran, tall och ek hyser mer än tusen arter vardera visas i ny sammanställning från ArtDatabanken SLU. På grund av invasiva trädsjukdomar på alm och ask riskeras fortlevnaden för ett hundratal arter som är knutna till dessa trädslag. Även arter som blåbär och röllika är viktiga som värdväxter.
