SLU-forskning kring sällskapsdjur får bidrag
Fyra forskare vid SLU har fått bidrag för forskning kring sällskapsdjur (hund och katt).
Fyra forskare vid SLU har fått bidrag för forskning kring sällskapsdjur (hund och katt).
Forskare från SLU och Umeå universitet har tagit fram genmodifierade kloner av hybridasp vars ved ger högre energiutbyte vid produktion av biodrivmedel. Klonerna har vuxit bra i växthus, men nu har de för första gången testats under mer utsatta fältförhållanden. Några av klonerna visade sig vara känsliga för insektsangrepp, medan andra växte mycket bra även i fält.
Jubilarers samarbete fortsätter för att uppmärksamma Sveriges utemiljöer i filmserie under 2020! Tredje filmen har temat ”Gröna rum för alla”. Våra parker och gröna utemiljöer finns till för alla och skapar vänliga, välkomnande miljöer i våra städer. I tredje filmen samtalar Titti Olsson, Tankesmedjan Movium vid SLU och chefredaktör för Tidskriften STAD, med trädgårdsjournalisten Gunnel Carlson.
Provfisken utförda i Hanöbukten visar att fångsterna av stora fiskar och stor torsk minskar. Bara åtta procent av torskarna som fångades under 2019 hade en konditionsfaktor som klassas som hög, vilket betyder en stor andel av de fångade fiskarna vara magra och i dåligt skick. Undersökningarna visar inga tydliga tecken på syrebrist i området, men tyder på att tillståndet för fisken inte är bra.
Kunskapen om korallrevens mikroorganismer tar flera kliv framåt genom ett nytt doktorsarbete från SLU. Nu har vi för första gången en god bild av vilka bakterier som lever inuti korallerna, och vi vet mer om vad bakterierna i omgivningen gör. Metodiken för analys av miljöprover med enorma mängder genfragment har också förfinats. Resultaten kan vara ett steg mot ett bättre skydd av korallreven.
Att betala människor i låginkomstländer för att hjälpa till är ett allt populärare sätt att bevara biologisk mångfald. Forskare från ZALF i Tyskland och SLU har undersökt hur lönesättningen påverkade effektiviteten i ett sådant projekt i Vietnam. Studien visar att det var viktigt att följa lokala rättvisenormer, i form av jämlika löner. Den visar också att kvinnorna arbetade hårdare.
Anna Lundhagen blir ny vicerektor med samlat ansvar för samverkan och miljöanalys vid SLU. Anna har en gedigen bakgrund med mer än 17 år som forskare, verksamhetsledare och chef på två av SLU:s fyra fakulteter.
Vad och var en lax äter till havs i Östersjön styrs till stor del av dess kroppsstorlek och av vilken älv den kommer ifrån, visar en ny doktorsavhandling från SLU. Att olika stora laxar från olika älvar lever sitt liv i olika havsmiljöer får konsekvenser; för hur de mår, hur de växer, hur bra de lyckas föröka sig – och därmed också hur produktiv en laxälv blir.
Forskare vid SLU har tillsammans med ursprungsbefolkning i Guyana utvecklat ett nytt genetiskt övervakningsverktyg som ska hjälpa bevarandet av en hotad papegoja som lever i Amazonas regnskog.
FN har utsett 2020 till det internationella växtskyddsåret. På SLU finns ca 200 forskare som arbetar med växthälsa, dvs. olika sätt att skydda grödor och träd från angrepp av skadedjur och sjukdomar. Nu har de tagit fram ett trettiotal reportageuppslag för journalister, som erbjuds att skildra forskningen i fält eller labb.
När en stor del av ekarnas blad blir vita och urätna under sommaren har med största sannolikhet den snedstreckade ekstyltmalen varit framme. Men varför blir det så stora utbrott vissa år? Nu visar forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, Stockholms universitet och Luke i Finland att tidpunkten för knoppsprickning avgör i vilken utsträckning ekar blir infekterade.
Åtta personer har utsetts till hedersdoktorer vid Sveriges lantbruksuniversitet i år. Fyra är verksamma i Sverige: lantbrukare Gunnar Rundgren, jägmästare Monika Stridsman, programchef Madeleine Fogde och direktör Rune Andersson. De övriga är professor Mikael Rönnqvist, Kanada, dr Brenda Bonnett, Kanada, dr Shakuntala Thilsted, Malaysia och professor Sarah Gurr, Storbritannien.