Torsdag 26 november har SLU bjudit in prof em Miguel Altieri, en av världens främsta agroekologer till ett seminarium. Agroekologi handlar om att bedriva jordbruk enligt ekosystemets spelregler. Ett jordbruk som gynnar och gynnas av biologisk mångfald och också inkluderar kulturella, sociala och ekonomiska aspekter. Han menar att pandemin sätter ljuset på bristerna i dagens matproduktion.
Formas forskarråd har nu beslutat vilka projekt som tilldelas medel i den årliga öppna utlysningen. Forskare från universitet och forskningsinstitut runt om hela Sverige får dela på 625 miljoner kronor under åren 2021–2024. Av dessa kommer ett fyrtiotal från Sveriges lantbruksuniversitet och de får dela på sammanlagt ca 125 miljoner kronor, alltså en femtedel av hela tilldelningen.
SLU har fått 48 miljoner kronor för en ny centrumbildning som ska stärka Sveriges framtida livsmedelssystem. Centrumbildningen kommer att identifiera och utveckla djurens roll för en ökad livsmedelsproduktion, hållbarhet och konkurrenskraft. SLU är också partner i två andra forskningscentra som vardera får 48 miljoner kronor.
Granfrön från utvalda träd är nödvändiga för att trygga återplanteringen efter avverkningar. Produktionen är dock otillräcklig, delvis på grund av skador orsakade av svampsjukdomen grankotterost. En ny studie från SLU visar att svampen inte kan angripa gran utan närbelägna häggar, något som tidigare befarats.
SLU Youth Institute är ett nytt program för gymnasielever som under hösten har lanserats av Sveriges lantbruksuniversitet och World Food Prize Foundation. I SLU Youth Institute får gymnasieelever undersöka globala utmaningar för en tryggad livsmedelsförsörjning och diskutera hållbara lösningar på dessa tillsammans med experter inom området. I Skåne är Ystad Gymnasium först ut med att delta.
Marken var helt svart och de döda träden stack upp som förkolnade skelett efter den stora branden, i månadsskiftet juli/augusti 2014. Men redan efter några veckor kunde man se de första gröna växterna. Grässtrån sköt upp och små blad vecklades ut från de brända björkstubbarna. En färsk studie från SLU visar att det gick mycket snabbt när området återigen täcktes av växtlighet.
Möjligheten att ersätta sojaprotein i livsmedel med högvärdigt protein från stärkelsepotatis undersöks i ett nytt projekt vid SLU. Ett problem är att ohälsosamma ämnen såsom solanin binder sig till proteinet, men preliminära resultat tyder på att det finns lösningar på detta. Gensax-tekniken har visat sig vara användbar i studier som syftar till ökad användning av protein från stärkelsepotatis.
För att fungera väl måste kommunikationen om klimatförändringar svara mot mottagarnas behov. En internationell studie visar att de anpassningar till klimatförändringar som görs inom den europeiska skogsnäringen hänger samman med vilka förväntningar som finns på klimatförändringarnas konsekvenser. Här fann forskarna bland annat skillnader mellan olika delar av Europa.
Researchers in Sweden and the US studied systematic changes in timberland conditions of procurement areas of wood pellet mills in the Eastern US. Using the best available data spanning 12 years, they found a positive temporal trend of more carbon in live trees but fewer standing-dead trees associated with the operation of large-scale wood pellet mills
När gnagare söker skydd i hus och uthus riskerar vi människor att smittas av sjukdomar som djuren bär på. För att få mer kunskap om gnagarnas inomhusvistelser och spridningsrisken för gnagarburna sjukdomar efterlyser nu forskare vid SLU allmänhetens hjälp med att rapportera in fynd i appen "Mus i hus".
I norra Östersjöns landhöjningsområden är så kallade flador – grunda avsnörda vikar - kustens viktigaste yngelkammare. En ny studie visar att högre temperaturer gynnar reproduktionen av abborre och gädda, men att spigg i fladorna kan minska förekomsten av fiskyngel. Muddring av flador kan leda till både lägre temperaturer och mer spigg, och därmed ge negativa effekter på reproduktionen av rovfisk
Forskare från SLU har undersökt hur odling av åkerböna skulle kunna påverkas av ett förändrat klimat. Skörden minskade kraftigt i bestånd som stressades av torka, bladlöss eller både och. Oavsett stressnivå gav dock pollinerande humlor en rejäl skördeökning. Bevattning av en bladlusangripen gröda under ett torrår gav i princip ingen merskörd alls, vilket belyser vikten av att hantera skadegörare.
