Trenden går mot enahanda odlingssystem med färre grödor i växtföljden. Samtidigt visar en ny studie att de skördeökningar man får genom mer varierade växtföljder är särskilt stora under varma, torra år. Att variera växtföljderna mer kan vara ett bra sätt att anpassa jordbruket till ett varmare och torrare klimat. Studien bygger på upp till 60 års data från långliggande jordbruksförsök i Europa.
I 25 år har forskare följt läderbaggen i ekhagar i Östergötland. Under den tiden har populationen i området varit relativt stabil, medan den har varierat i enskilda träd. De träd som var superträd för läderbaggarna för 25 år sedan har bytts mot nya favoriter. På sikt är det ett problem att det inte finns tillräckligt många yngre ekar som läderbaggarna kan flytta till i framtiden.
Ett unikt och tidigare otillgängligt arkiv över naturens kalender, insamlat i de länder som förut var Sovjet, visar att det kan bli svårt för många arter att anpassa sig till ett nytt klimat. Arterna följer signaler i sin miljö för att göra rätt sak vid rätt tidpunkt, t ex blomma eller vakna ur vintervilan. Med de pågående klimatförändringarna förändras tajmningen hos dessa signaler snabbt.
Tisdag 1 december blir det rafflande forskaruppgörelse i Umeå – då gör nämligen åtta forskare och doktorander från SLU & Umeå universitet upp i en deltävling i Forskargrandprix, genom s.k. Science Slams. Publiken består av Minervagymnasiums elever, men alla som är intresserade kan följa den online och vara med och rösta, då tävlingen livestreamas via play.slu.se. Den lyckliga vinnaren i denna
Torsdag 26 november har SLU bjudit in prof em Miguel Altieri, en av världens främsta agroekologer till ett seminarium. Agroekologi handlar om att bedriva jordbruk enligt ekosystemets spelregler. Ett jordbruk som gynnar och gynnas av biologisk mångfald och också inkluderar kulturella, sociala och ekonomiska aspekter. Han menar att pandemin sätter ljuset på bristerna i dagens matproduktion.
Formas forskarråd har nu beslutat vilka projekt som tilldelas medel i den årliga öppna utlysningen. Forskare från universitet och forskningsinstitut runt om hela Sverige får dela på 625 miljoner kronor under åren 2021–2024. Av dessa kommer ett fyrtiotal från Sveriges lantbruksuniversitet och de får dela på sammanlagt ca 125 miljoner kronor, alltså en femtedel av hela tilldelningen.
SLU har fått 48 miljoner kronor för en ny centrumbildning som ska stärka Sveriges framtida livsmedelssystem. Centrumbildningen kommer att identifiera och utveckla djurens roll för en ökad livsmedelsproduktion, hållbarhet och konkurrenskraft. SLU är också partner i två andra forskningscentra som vardera får 48 miljoner kronor.
Granfrön från utvalda träd är nödvändiga för att trygga återplanteringen efter avverkningar. Produktionen är dock otillräcklig, delvis på grund av skador orsakade av svampsjukdomen grankotterost. En ny studie från SLU visar att svampen inte kan angripa gran utan närbelägna häggar, något som tidigare befarats.
SLU Youth Institute är ett nytt program för gymnasielever som under hösten har lanserats av Sveriges lantbruksuniversitet och World Food Prize Foundation. I SLU Youth Institute får gymnasieelever undersöka globala utmaningar för en tryggad livsmedelsförsörjning och diskutera hållbara lösningar på dessa tillsammans med experter inom området. I Skåne är Ystad Gymnasium först ut med att delta.
Marken var helt svart och de döda träden stack upp som förkolnade skelett efter den stora branden, i månadsskiftet juli/augusti 2014. Men redan efter några veckor kunde man se de första gröna växterna. Grässtrån sköt upp och små blad vecklades ut från de brända björkstubbarna. En färsk studie från SLU visar att det gick mycket snabbt när området återigen täcktes av växtlighet.
Möjligheten att ersätta sojaprotein i livsmedel med högvärdigt protein från stärkelsepotatis undersöks i ett nytt projekt vid SLU. Ett problem är att ohälsosamma ämnen såsom solanin binder sig till proteinet, men preliminära resultat tyder på att det finns lösningar på detta. Gensax-tekniken har visat sig vara användbar i studier som syftar till ökad användning av protein från stärkelsepotatis.
För att fungera väl måste kommunikationen om klimatförändringar svara mot mottagarnas behov. En internationell studie visar att de anpassningar till klimatförändringar som görs inom den europeiska skogsnäringen hänger samman med vilka förväntningar som finns på klimatförändringarnas konsekvenser. Här fann forskarna bland annat skillnader mellan olika delar av Europa.