En databas som beskriver arvsmassan hos mer än 52 000 olika bakterier och arkéer, varav över 12 500 hittills okända, har lanserats i tidskriften Nature Biotechnology. Databasen bygger på 10 450 olika miljöprov från hela världen – från människokroppen till friska luften och havens djup – och visar i vilka miljöer och i vilken mängd nästan vilken bakterieart som helst förekommer.
Ett innovationspris för hållbara forskningsprojekt till nytta för de gröna näringarna eller samhället i stort är nu skapat. Det är SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, i Skara, SLU Holding och Sparbanken Skaraborg som står bakom priset som är på 100.000:- och kommer att delas mellan ett innovationspris på 75.000:- och ett tillväxtpris på 25.000:-.
Klimatförändringarna leder till en ökad grönska och förbuskning av den arktiska tundran. En viktig fråga är hur renar kan påverka denna utveckling. Enligt en ny studie klarar renarna att hålla tillbaka lågvuxna buskar genom bete och tramp, men inte etablerade högre buskage.
Mikroplast är en av många föroreningar i det avloppsslam som sprids på jordbruksmark. Användningen av slam som jordförbättring förväntas fortsätta, och eventuellt öka, i Sverige framöver. Därför är det viktigt att vi har en klar uppfattning om hur mikroplasten rör sig i mark och miljö, var den ackumuleras och vilka risker detta för med sig. Om detta handlar ett webb-seminarium vid SLU 2 december.
I en samproduktion mellan svensk expertis och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO redogörs för de svenska erfarenheterna som lett till att svensk mjölkproduktion är i världsklass när det gäller låg antibiotikaanvändning kombinerat med friska och högproduktiva djur. Rapporten lanseras i samband med World Antimicrobial Awareness Week.
Boxerklubben donerar en miljon kronor till SLU för forskning kring cancer hos boxer men också andra hundraser.
Trenden går mot enahanda odlingssystem med färre grödor i växtföljden. Samtidigt visar en ny studie att de skördeökningar man får genom mer varierade växtföljder är särskilt stora under varma, torra år. Att variera växtföljderna mer kan vara ett bra sätt att anpassa jordbruket till ett varmare och torrare klimat. Studien bygger på upp till 60 års data från långliggande jordbruksförsök i Europa.
I 25 år har forskare följt läderbaggen i ekhagar i Östergötland. Under den tiden har populationen i området varit relativt stabil, medan den har varierat i enskilda träd. De träd som var superträd för läderbaggarna för 25 år sedan har bytts mot nya favoriter. På sikt är det ett problem att det inte finns tillräckligt många yngre ekar som läderbaggarna kan flytta till i framtiden.
Ett unikt och tidigare otillgängligt arkiv över naturens kalender, insamlat i de länder som förut var Sovjet, visar att det kan bli svårt för många arter att anpassa sig till ett nytt klimat. Arterna följer signaler i sin miljö för att göra rätt sak vid rätt tidpunkt, t ex blomma eller vakna ur vintervilan. Med de pågående klimatförändringarna förändras tajmningen hos dessa signaler snabbt.
Tisdag 1 december blir det rafflande forskaruppgörelse i Umeå – då gör nämligen åtta forskare och doktorander från SLU & Umeå universitet upp i en deltävling i Forskargrandprix, genom s.k. Science Slams. Publiken består av Minervagymnasiums elever, men alla som är intresserade kan följa den online och vara med och rösta, då tävlingen livestreamas via play.slu.se. Den lyckliga vinnaren i denna
Torsdag 26 november har SLU bjudit in prof em Miguel Altieri, en av världens främsta agroekologer till ett seminarium. Agroekologi handlar om att bedriva jordbruk enligt ekosystemets spelregler. Ett jordbruk som gynnar och gynnas av biologisk mångfald och också inkluderar kulturella, sociala och ekonomiska aspekter. Han menar att pandemin sätter ljuset på bristerna i dagens matproduktion.
Formas forskarråd har nu beslutat vilka projekt som tilldelas medel i den årliga öppna utlysningen. Forskare från universitet och forskningsinstitut runt om hela Sverige får dela på 625 miljoner kronor under åren 2021–2024. Av dessa kommer ett fyrtiotal från Sveriges lantbruksuniversitet och de får dela på sammanlagt ca 125 miljoner kronor, alltså en femtedel av hela tilldelningen.