Sverige och Norge delar viltpopulationer längs riksgränsen, men den svenska och norska förvaltningen bedrivs inte gemensamt. Ett exempel på motstående mål är att älgstammen på den svenska sidan reduceras för att minska betesskador på skog, medan betestrycket på den norska sidan anses vara tillräckligt litet för att kunna öka älgbeståndet.
Under helgens Vårkoll observerades tussilago, blåsippa, vitsippa, sälg, björk och hägg av medborgare landet runt. Blomning eller lövsprickning (björk) har inte kommit riktigt lika långt norrut i år som medeltalet av tidigare Vårkollar. För tidiga arter har det tagit stopp vid snögränsen, så att de inte avancerat längre än för 100 år sedan, medan senare arter har kommit något längre norrut än förr.
Småbruk och gårdar med idisslande djur är förknippade med mer varierade landskap som bidrar till ekosystemtjänster jämfört med närliggande gårdar som har specialiserat sig på växtodling. Det visar en analys av bland annat Jordbruksverkets databas över stödberättigande jordbruksmark på svenska gårdar.
Rysslands krig mot Ukraina riskerar att kraftigt minska matproduktionen där. Ukraina är en stor exportör och därför har kriget lett till oro för brist på mat. En ny studie har undersökt vilken effekt kriget kan få på priser, handel och global produktion av jordbruksprodukter, och kommer fram till att det kan ge högre matpriser men inte någon global brist på livsmedel.
Efter en ett rejält bakslag i vårvädret, ända ner i sydligaste Sverige, har värmen kommit tillbaka. Att vårvädret är nyckfullt är vi vana vid, men det gör det också svårt att avgöra om våren faktiskt är tidig eller sen i år. Nu uppmanar forskare allmänheten att kolla upp en handfull vårtecken under valborgshelgen (30 april–1 maj) och sedan rapportera in dessa till Vårkollen.
Nu fortsätter TV-succén "Den stora älgvandringen". För alla som inte kan få nog av älgar satsar SLU på att sprida ännu mer kunskap om djur, natur och oss människor. Varje dag kommer ett nytt reportage fullspäckat med kunskap. Om älgarna förstås, men också om renarna, fiskarna, insekterna, rovdjuren och andra som de passerar på sin vandring.
Läget för torskbestånden i svenska vatten är kritiskt och nedgången har pågått under lång tid. Torskbestånden har fiskats hårt i årtionden, men det är inte bara torskfiske som påverkar torskens status och återhämtning. En ny kunskapssammanställning från Sveriges lantbruksuniversitet visar att en rad miljöfaktorer påverkar beståndens utveckling, men också att fiskeridödlighet är fortsatt hög.
Det har funnits bristande kunskap om huruvida covid-19 kan vara en luftburen smitta. Nu har en svensk studie för första gången påvisat aktivt SARS-CoV-2 i luft. Infektionsdugliga virus återfanns i luft i vårdrum med covid-19-patienter, på avstånd som utesluter droppsmitta. Forskarna ser detta som ett starkt stöd för att viruset även kan smitta via aerosoler, dvs. partiklar som svävar fritt i luft.
Gäddan är den största rovfisken i Östersjöns skärgårdsområden och central för kustekosystemets funktion. Men idag är det ont om stora gäddor i skärgården, vilket sportfiskare längs den svenska kusten vittnar om. En ny studie från SLU visar att nedgångarna pågått länge, och att situationen för gäddan i Östersjön kan vara sämre än vi tidigare trott.
Den 7 april håller nya SLU-professorer korta och inspirerande populärvetenskapliga föreläsningar. Ämnesbredden är stor och rymmer bland annat klimatpolitik, ogräs, renskötsel, insulinresistens hos häst och nya sätt att framställa mat med hjälp av jäst. Föreläsningarna, som är webbsända, är en del av installationen av professorerna i deras nya ämbeten.
Storskalig tillverkning av spindeltråd med hjälp av spindlar är omöjligt, men bakterier kan tillverka de spindeltrådsproteiner som behövs. Ett forskarlag lett från SLU och KI har nu designat proteiner med egenskaper som inte ens spindlar kan uppnå, och har spunnit konstgjord tråd som är ungefär lika seg som äkta spindeltråd. Utbytet är dessutom i linje med vad som krävs för industritillverkning.
Det finns en stor variation mellan olika klövviltsarter i deras betydelse för spridning av de fästingburna sjukdomarna borrelios och fästingfeber. Dovhjort, älg och kronhjort har stor betydelse för smittspridningen av en typ av fästingfeber som kan vara farlig för både människor och boskap. Vildsvin däremot sprider varken fästingfeber eller borrelios. Det visar en ny avhandling från SLU.
