Har enstaka ”hänsynsträd” som lämnas kvar på ett kalhygge någon betydelse för fågellivet när den planterade granskogen tätnar och skjuter i höjden? Ja, det har de, åtminstone 30 år senare. Det visar en ny studie ledd av forskare från SLU. Det är dock viktigt att se till att lövträden inte kvävs av den omslutande granskogen, menar forskarna.
Nu ska svenska yrkesodlare av bär och grönsaker få färska insikter. Projektet ”Sortprovning i hortikulturell frilandsodling” har lämnat startgroparna. Det bedrivs av Elitplantstationen på uppdrag av SLU Grogrund. I sommar arrangeras de första fältvisningarna bland nya sorter av jordgubbar, lök, spetskål och rödbeta. Det blir också en kunskapsbank på webben.
Rapporterna från "Försommarkollen" visar att blommorna blommar i större delar av landet vid den här tiden, än vad de gjorde förr i tiden. Medborgarforskningsprojektet visar hur klimatförändringarna har påverkat några av våra vanligaste blommor genom jämföra med när blomningen skedde förr i tiden. Bakom Försommarkollen står Sveriges lantbruksuniversitet och Svenska Botaniska Föreningen.
Jordbruket är en stor källa till växthusgasutsläpp och ett politiskt styrmedel som kan minska utsläppen är en klimatskatt på livsmedel. En ny studie visar att en global beskattning av växthusgasutsläpp från jordbruket, redan vid en låg skatt, ger en betydligt större utsläppsminskning än en ambitiös EU-politik med en hög skatt.
På världsmiljödagen och nationaldagen kan folk runt om i landet rapportera in hur långt blomningen har framskridit hos några vanliga växter. Kampanjen är, likt den tidigare "Vårkollen", till för att visa hur årets väder har påverkat några av våra vanligaste blommor och om det skiljer sig från när blomningen skedde förr i tiden, på grund av klimatförändringar. Men nu handlar det om försommarblommor
Ett dopp i klart vatten eller i ett hav som ser ut som ärtsoppa? Från bakteriers betydelse för att bryta ner ärtsoppan till näring, till hur havets värden balanseras med människans behov av mat, energi och rekreation. Sveriges forskningsfartyg R/V Svea, R/V Skagerak och S/V Ocean Surveyor visas i Stockholm 9-11 juni. Forskare, beslutsfattare och HKH Kronprinsessan Victoria är på plats för samtal.
För tre decennier sedan införde Sverige en skogspolitik med större fokus på biologisk mångfald. En ny studie visar att tillgången på livsmiljöer som är viktiga för många arter har ökat sedan dess. Det gäller död ved, stora levande träd och lövträd. En negativ trend är att undervegetationen har minskat i alla skogar. Antalet rödlistade arter i skog har inte förändrats under perioden.
Journalisten Lisa Ising tar emot stipendiet till Ulla Molins minne 2022. Trädgårdspionjären Ulla Molin utvecklade och förnyade det gröna kulturarvet och fortsätter att vara en viktig inspiratör. I år är det sjätte året som nätverket Swedish Gardens, SLU Tankesmedjan Movium och Höganäs kommun delar ut stipendiet.
Virkesförrådet i den svenska skogen ökar fortfarande, men nu i betydligt långsammare takt än tidigare. SLU Riksskogstaxeringen inventerar årligen skog och mark i hela landet. Insamlade uppgifter används bland annat till att producera officiell statistik om tillstånd och förändringar i Sveriges skogar.
SLU Artdatabankens naturvårdspris 2022 går till Ebba Werner för hennes arbete med att sprida kunskap om att vägkanter kan bli blommande resurser för pollinerande insekter som humlor, bin, fjärilar och skalbaggar. SLU Artdatabankens naturvårdspris delas varje år ut till någon som gjort enastående insatser för att bevara den biologiska mångfalden. Förste pristagare var Nils Dahlbeck, 1997.
De gröna näringarna står inför en stor hållbarhetsutmaning. Mer mat måste nå fler konsumenter samtidigt som samhället behöver bli mer klimatpositivt. Det behövs nytänkande och innovationer inom inte minst jord- och skogsbruk. Därför satsar Sparbanken Skåne genom sin ägarstiftelse Sparbanksstiftelsen Finn och SLU Alnarp på att stimulera nya innovationer från forskare och studenter på SLU Alnarp.
Förändringar i jordbruksmarkens kolförråd kan ha stor inverkan på mjölkens klimatavtryck. Forskare från SLU har undersökt hur kolförrådet har förändrats i svensk jordbruksmark under en tioårsperiod, och det visade sig att det har ökat på både mjölk-, nötkötts- och växtodlingsgårdar. Störst var ökningen på mjölkgårdar, där den positiva klimateffekten motsvarade 1,4 ton koldioxid per hektar och år.
