Orsakerna till att människor smittas av gnagarburna sjukdomar är ett samspel mellan naturliga och mänskligt skapade faktorer – detta gäller världen över. Det visar forskare, från bland annat SLU, i en ny global studie där drivkrafterna bakom gnagarburna sjukdomar identifierats. De flesta gnagararter som kan bära på smitta rör sig gärna nära människor eller jagas av människor för kött eller päls.
Siklöjan är ursprungligen en sötvattensfisk, som i Bottenviken har anpassat sig till ett liv i bräckt vatten. Har den anpassningen också lett till genetiska skillnader? Finns det i så fall unika, lokala siklöjepopulationer i Bottenviken. Ja, visar en undersökning gjord av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet. Den nya kunskapen är viktig för förvaltningen av siklöjan i Bottenviken.
Pandemin var en kris för julfirandet 2020 – skulle det gå att fira alls? Villrådigheten ledde till ett sållande bland traditionerna och man frågade sig vilka maträtter som bar på julens kärna. Framtida traditioner såg också dagens ljus, som utejulen med släkten, den digitala julens gemenskap, färdiga julmatskassar och take-away-jul utan skam. Om detta berättar Richard Tellström i en ny rapport.
Det är trädens tillväxt som avgör skogens kolbalans på landskapsnivå i de nordliga brukade skogarna. Markens koldioxidavgivning genom nedbrytning har i jämförelse mindre betydelse, och ett kalhygge binder mer koldioxid än det ger ifrån sig inom tio år efter avverkning. Det visar en omfattande studie från SLU, baserad på undersökning av 50 olika skogsbestånd.
Att hålla hästar tillsammans i lösdrift med automatisk utfodring blir allt vanligare, och gynnar både hästar och skötare på flera sätt. Det är dock viktigt att hålla gruppen stabil och veta hur snabbt varje häst äter. Dessutom bör ligghallen vara så stor att den ger hästarna betydligt större utrymme än de har i boxar. Det visar Linda Kjellberg i en avhandling från SLU.
Diken och bäckar som avvattnar jordbrukslandskapet för med sig fosforhaltigt slam till åar och sjöar nedströms. Det finns åtgärder mot erosion och fosforförluster från åkrar, men det är viktigt att de sätts in där de gör störst nytta. Sara Sandström från SLU har i sitt doktorsarbete vidareutvecklat en metod att ta fram erosionskartor som visar var riskerna är störst, och när under året.
Moharen är en underart av skogsharen och finns i södra Sverige. Hos moharen är vinterpälsen blågrå i stället för vit. Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet och Östra Finlands universitet har nu kartlagt moharens arvsmassa och resultaten tyder på att moharen har en annan invandringshistoria än den nordliga skogsharen.
Det nya fenomenet the Slow Flower Movement är här för att stanna, visar ny forskning från SLU. Rebecca Thörning, Åsa Klintborg Ahlklo och Sara Spendrup har nyligen kartlagt den växande odlingen av svenska snittblommor. Gemensamt för blomsterbönder inom rörelsen är att de odlar snittblommor på friland med sociala medier som främsta försäljningskanal och kontaktyta.
EU-strategier för jord- och skogsbruk, hållbara produktionssystem, nya skadegörare, sjukdomar och ogräs, men också nya bekämpningsmetoder. Det är några av de ämnen som kommer att diskuteras när SLU, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket ordnar en nationell växtskyddskonferens i Uppsala 9–10 november.
Intresset för fladdermöss har växt enormt de senaste åren, och fladdermössen är idag en självklar del av naturvård, naturupplevelser och bevarandet av kulturlandskapet. Fladdermuskonferensen vill samla alla som är intresserade av fladdermöss under samma tak för att ta del av forskning, kunskap, tankar från myndigheter, teknik och konst. Konferensen äger i år rum i Uppsala den 11–13 november.
Biologisk mångfald är en viktig komponent i de miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar som görs inför exploateringar och i annan samhällsplanering. Därför har Mångfaldskonferensen och MKB-dagen – två återkommande evenemang vid SLU – valt att bjuda in till en gemensam konferens i år, den 10 november i Uppsala.
De vanligaste lövträden i svenska skogar är björkar, som snabbt etablerar sig på öppna ytor efter avverkningar eller skogsbränder. Den som vill veta hur man sköter skogen för att öka mängden björk, eller bättre tar tillvara den björk som redan finns där, har hittills haft begränsat stöd av vetenskapen. En del av kunskapsluckorna täpps nu till av en doktorsavhandling från SLU.
