Fältförsök med King Edward-potatis som försetts med tre resistensgener visar att denna vanligtvis sjukdomskänsliga potatissort kan bli helt fri från angrepp av potatisbladmögel. Men den nuvarande lagstiftningen och dess tillämpning i Europa stoppar i praktiken användningen i jordbruket.
Med en mer varierad skogsskötsel som fokuserar på indikatorer för biologisk mångfald gynnas viktiga naturvårdsarter i framtidens brukade skogslandskap. Det gäller för såväl fåglar som vedsvampar och lunglav. Det visar analyser av olika skogsskötselscenarier som även tar hänsyn till framtida virkesbehov, ekonomi och svenska och internationella miljömål.
Kartläggning av den psykiska hälsan hos lantbrukare. Sveriges lantbrukare är en viktig yrkesgrupp i samhället, inte minst med tanke på vår livsmedelsförsörjning. Men hur mår de egentligen? Senior advisor och professor emeritus Peter Lundqvist på SLU har under 35 år forskat om deras arbetsmiljö. I ett nytt projekt ska han och hans kollegor att kartlägga lantbrukarnas psykiska hälsa.
Växter har utvecklat flera fiffiga sätt att klara sig trots att närmiljön förändras. En ny studie ledd av två SLU-forskare visar att en vanlig strategi – att lagra frön i jorden i väntan på bättre tider – förmodligen inte kommer att rädda floran från den pågående klimatuppvärmningen.
SLU delar varje år ut utmärkelsen Årets SLU-alumn till en tidigare student som bidragit till att skapa förutsättningar för en hållbar, levande och bättre värld. Årets pris går till Anna Richert, matexpert på Världsnaturfonden WWF. Richert arbetar idag som ansvarig för matfrågor på Världsnaturfonden WWF och en av Sveriges absolut främsta matexperter.
Pågående klimatförändringar leder till mer extrema och utdragna värmeböljor. En ny studie från SLU visar nu att sådant extremväder kan leda till att havsfåglar förlorar sina ägg och ungar. I längden skulle detta kunna få allvarliga konsekvenser för havsfågelspopulationer i både Östersjön och i andra hav.
Riksskogstaxeringen och SLU:s försöksparker fyller 100 år - en viktig milstolpe för Sveriges ambition att bruka sina naturresurser på ett hållbart sätt. SLU drar igång jubileumsfirandet med en filmpremiär.
I samhällets hållbara omställning finns många förväntningar på jordbruksmarken. Den ska vara bas för produktion av mat, förnybara material, bioenergi, kolinlagring, biodiversitet och andra ekosystemtjänster, men också hysa solcells- och vindkraftsparker. Många nyttor behöver tillgodoses i en framtida mångfunktionell markanvändning, men vad ska prioriteras? Om detta handlar Alnarpskonferensen 2023.
Den europeiska betesmarken krymper och nu görs en satsning på att vända trenden. Kunskap om framgångsrika metoder för effektiv betesdrift ska spridas inom det europeiska lantbruket genom samverkan mellan bönder, rådgivare och forskare i åtta länder. I Sverige drivs detta EU-projekt av SLU och Svenska Vallföreningen, som nu söker kontakt med personer som vill bidra eller lära sig mer om bete.
SLU anordnar just nu en tävling för Sveriges gymnasieelever, där vinnarna får bestämma vad som ska hända med nio hektar skog. Det vinnande lagets beslut genomförs under våren. Nu är juryn för tävlingen utsedd, där bland andra Maria Wetterstrand och Heidi Andersson ingår.
Drygt 80 deltagare från ett stort antal europeiska länder träffas på SLU Campus Ultuna den 1-2 februari, för att diskutera utformning och inriktning på framtida skogsövervakning. Workshopen förväntas bidra till EU-kommissionens kommande lagstiftningsförslag om ny skogsövervakning samt strategiska skogsplaner. Mötet är en uppföljning av en tidigare workshop på samma tema i Tjeckien 2022.
Fiskefria områden kan bidra till att stärka bestånd av fisk och skaldjur och återställa ekosystemens funktion. Erfarenheter av de svenska fiskefria områdena har visat att bestånden tillväxer snabbt när ett område fredas, framgår i ny rapport från Sveriges lantbruksuniversitet. Men det finns undantag - och om ett område öppnas upp igen för fiske kan de positiva effekterna försvinna på några få år.