För en vecka sedan var det vårdagjämning, men inte så många kände någon direkt vår i luften då det var regn eller snö blandat med lite solglimtar. Våren är dock i antågande, men hur fort det går tills vi ser alla vanliga vårtecken kan vi inte veta i förväg. I Vårkollen kan var och en rapportera in hur långt våren har hunnit just där de befinner sig under Valborgshelgen.
Kraftledningsgator och vägrenar kan hysa lika många arter som ängs- och betesmarker med höga naturvärden, men det är inte alla typer av arter som trivs där. Dessa modernare miljöer kan därför inte ersätta ängar och beteshagar, även om de särskilt i blomfattiga landskap kan ha betydelse för den biologiska mångfalden. Det visar forskare från SLU i en ny studie.
Det blev fyra elever i klass NB22 på Realgymnasiet i Uppsala som kammade hem förstapriset i SLU:s tävling och får bestämma över nio hektar skog. Elevernas val föll på att bevara den.
Fyra elever i klass NB22 från Realgymnasiet i Uppsala kammar hem förstapriset i SLU:s tävling och får därmed rätten att bestämma vad som ska hända med nio hektar skog utanför Uppsala.
Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har under läsåret hållit en tävling där Sveriges gymnasieelever fått tävla om rätten att bestämma över en riktig skog. får därmed rätten att bestämma vad som ska hända med en bit riktig skog. Det blev fyra elever i klass NB22 från Realgymnasiet i Uppsala som kammade hem förstapriset i SLU:s tävling och får därmed rätten att bestämma vad som ska hända med skogen.
Att ”plantera träd i Afrika” har blivit ett populärt sätt att kompensera för koldioxidutsläpp. Forskning visar dock att trädplanteringsprojekt ofta lägger för lite fokus på att gynna människorna på plats. SLU-forskarna Flora Hajdu och Linda Engström har därför utvecklat en webbaserad guide som gör det lättare att bedöma de sociala konsekvenserna av sådana projekt.
Den 17 mars 2023 håller nya professorer korta och inspirerande populärvetenskapliga föreläsningar vid SLU i Uppsala. Ämnesbredden är stor och täcker bland annat sjukdomar och hälsa hos djur och växter, grönområden med många funktioner i städer samt landsbygdsfrågor i utvecklingsländer. Föreläsningarna, som även kan följas på webben, är en del av installationen av professorerna i deras nya ämbeten.
Tack vare den nationella laserskanningen finns i dag fri högupplöst information om svenska skogars egenskaper. Hittills har denna kunskapsbank inte utnyttjas så mycket i skogsbruket, men nu kan det vara dags. Det menar Pär Wilhelmsson från SLU, som har utvecklat planeringsverktyg som kan utnyttja detaljerna i laserdata för att optimera skogsskötseln efter skogsägarens målsättningar.
Jordbruksverket avsätter 12 miljoner kronor till SLU Kompetenscentrum företagsledning för ett pilotprojekt under två år. Uppdraget är att testa upplägget av ett kunskapsnav inom företagsledning och entreprenörskap. Kunskapsnavets mål är att åstadkomma kunskapshöjning och stärkt samverkan med avseende på företagsledning och entreprenörskap hos relevanta aktörer och därmed stärka konkurrenskraften i
Fältförsök med King Edward-potatis som försetts med tre resistensgener visar att denna vanligtvis sjukdomskänsliga potatissort kan bli helt fri från angrepp av potatisbladmögel. Men den nuvarande lagstiftningen och dess tillämpning i Europa stoppar i praktiken användningen i jordbruket.
Med en mer varierad skogsskötsel som fokuserar på indikatorer för biologisk mångfald gynnas viktiga naturvårdsarter i framtidens brukade skogslandskap. Det gäller för såväl fåglar som vedsvampar och lunglav. Det visar analyser av olika skogsskötselscenarier som även tar hänsyn till framtida virkesbehov, ekonomi och svenska och internationella miljömål.
Kartläggning av den psykiska hälsan hos lantbrukare. Sveriges lantbrukare är en viktig yrkesgrupp i samhället, inte minst med tanke på vår livsmedelsförsörjning. Men hur mår de egentligen? Senior advisor och professor emeritus Peter Lundqvist på SLU har under 35 år forskat om deras arbetsmiljö. I ett nytt projekt ska han och hans kollegor att kartlägga lantbrukarnas psykiska hälsa.