Podcasten Meat: the Four Futures som lanseras i maj 2023 utforskar fyra olika möjliga framtider för människans konsumtion och produktion av kött. Podden är producerad av tre europeiska universitet, med målet är att ge ett breddat perspektiv i den polariserade debatten om kött och att bana väg för informerade val.
Sniglar är också snäckor. 193 arter av snäckor presenteras i ny Nationalnyckel från SLU Artdatabanken. Arbetet med att utforska, kartlägga, fotografera och ge svenska namn till Sveriges alla lungsnäckor har pågått länge. Ända sedan Linnés tid faktiskt. Helt nya arter upptäcks fortfarande, och flera som inte bara är nya för Sverige utan även för vetenskapen. Nya boken innehåller 528 sidor fakta!
Klimatet har stor påverkan på arters utbredning. Arter som trivs i kallt vatten – som öringen – riskerar att försvinna lokalt när vattnet blir varmare och vattenflödet minskar. En ny studie från SLU visar att öringbestånden under de senaste 30 åren har minskat i många vattendrag i de varmare, södra delarna av Sverige. I de kallare, nordliga delarna av landet har bestånden istället vuxit.
Liselotte Fritz får stipendiet till Ulla Molins minne 2023. Liselotte Fritz är författaren som är känd för sin passion för trädgårdar och natur. Hennes senaste bok: Ulla Molin – den tidlösa trädgården, är en berättelse om en av Sveriges mest hyllade trädgårdsdesigners och en äkta pionjär inom området där Liselotte Fritz har tagit på sig uppgiften att avslöja Ulla Molins kreativa process.
Under Valborgshelgen genomfördes Vårkollen för nionde året i rad. I år har blomningen inte kommit längre norrut än den hade gjort i genomsnitt förr i tiden! För de tidiga arterna, tussilago, blåsippa och sälg, har det tagit stopp vid snögränsen. Lövsprickningen hos björk hr dock kommit ca 50 mil längre norrut än tidigare, men inte alls så långt som under 2000-talets Vårkollar.
Sedan fem år arbetar forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala med att domesticera och förädla växten knylkorn till en ny flerårig och klimatsmart spannmålsgröda. Nu ska arbetet snabbas på i samarbete med Köpenhamns universitet och Carlsberg Laboratorium, genom ett bidrag på 23,1 miljoner danska kronor från danska Innovationsfonden.
SLU Artdatabankens naturvårdspris 2023 går till två orädda och mycket kunniga skogsbiologer: Sebastian Kirppu, urskogens främsta beskyddare och Johan Nitare, fader till nyckelbiotopsinventeringen. De har båda vigt sina liv åt att ge naturen ett ansikte, en röst och inte minst ett eget värde. Prisutdelningen sker på Ultuna campus i Uppsala, i samband med Flora- och faunavårdskonferensen 26 april.
Vintern har varit nyckfull, inte minst i Sydsverige, med omväxlande snöperioder och värme. I norr har framför allt kusten fått ovanligt mycket snö. Nu vill Svenska Botaniska Föreningen och SLU veta hur växterna har reagerat på just denna vår, runt om i landet. Allmänheten uppmanas att kolla upp en handfull vårtecken under valborgshelgen (30 april–1 maj) och rapportera in dem till Vårkollen.
Växtförädling gör skillnad och kan säkra tillgången till viktiga livsmedel. Det visar ett forskningsprojekt i Bangladesh, där forskare från SLU bidrog till att akuta problem med en ny svampsjukdom, ”wheat blast”, kunde mildras på kort tid. Tack vare att nya, resistenta sorter snabbt kunde tas fram kan vete åter odlas med framgång i Bangladesh.
Svenska lekplatser har nyligen undersökts i ett miljöanalysprojekt vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Resultaten visar en drastisk minskning av antalet kommunalt förvaltade lekplatser under 2000-talet. Studien visar också en stor variation i lekplatsernas kvalitet.
En del lantbruksföretagare arbetar hårt med att göra affärer på ett hållbart sätt - andra inte. Vilka åtgärder behövs då för att uppmuntra omställningen till ett mer hållbart lantbruk? Den 21 april lägger Vera Sadovska fram sin avhandling som baseras på studier av lantbruksföretag i Sverige, Norge, Italien och Grekland. Företagens affärsmodell är av speciellt intresse.
Kaffets vissnesjuka orsakar stora skördeförluster i Etiopien. Nu har forskare från SLU och Etiopien utvecklat, formulerat och utvärderat preparat med nyttosvampar från släktet Trichoderma mot sjukdomen. Bekämpningseffekten har varit god under fältförhållanden och därför rekommenderar forskarna nu att de nya biologiska bekämpningsmedlen används i stor skala för att skydda landets kaffeodlingar.
