Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har beviljats ett anslag på 23 miljoner kronor över fem år från Familjen Kamprads stiftelse för utveckling av uthållig livsmedelsproduktion i form av fiskodling i befintliga kraftverksdammar i Norrlands inland.
Christer Fuglesang är prisutdelare när SLU Skara och Sparbanken Skaraborgs innovationspris 2023 delas ut i september under den populärvetenskapliga Smedjeveckan.
Nu presenterar SLU en ny satsning på att bygga en världsledande forskningsmiljö inom ämnet skogsskötsel och tillsätter fem nya professorer. Satsningen innehåller totalt fem nya professorstjänster; fyra nya professorer som ska tillsättas och utveckla ämnet hållbar skogsskötsel vid fakulteten för skogsvetenskap och en ytterligare, femte tjänst inom skoglig inventering och sampling
Antalet invasiva arter kommer att öka i framtiden på grund av exempelvis klimatrelaterade förändringar i miljön, mänskliga aktiviteter och bristande miljöövervakning. I ett nytt doktorandprojekt har en invasiv tropisk cyanobakterie studerats. Bakterien har hög anpassningsförmåga och Sverige är ett land med många sjöar, men ännu finns ingen spridning av bakterien i här.
Med start den 22 maj, antog SLU utmaningen Biodiversity Campus Challenge där 17 europeiska universitet tävlar om att ha den största artmångfalden. Utöver att hitta arter ska utmaningen också väcka intresse och sprida kunskap om arter. I onsdags hittades den lilla fjärilen almbarkvecklare på campus Ultuna, en art som bara påträffats ett fåtal gånger i Sverige och är rödlistad som Starkt hotad.
Ökad kunskap om insulinreglering hos häst kan användas för att bättre förstå hur typ 2-diabetes hos barn och ungdomar kan förebyggas och behandlas. Det är bakgrunden till en ny studie som leds av professorerna Johan Bröjer vid SLU och Peter Bergsten vid Uppsala universitet. Studien finansieras genom en donation från Max Stenbeck Charitable Trust.
På världsmiljödagen och nationaldagen rapporterade 1 100 medborgarforskare över hela landet in hur långt blomningen hade framskridit hemma hos sig. Flera av arterna blommar numera i en större del av landet under de här dagarna än vad de gjorde förr i tiden.
Ljusmiljön i en ladugård påverkar korna, och med LED-teknik går det att laborera med ljusstyrka och färg i belysningen. Att använda rött och blått ljus under delar av dygnet, vilket har förespråkats, verkar dock inte ge några fördelar. Ett jämnt vitt ljus och en tydlig skillnad mellan dag och natt verkar vara det enklaste och bästa för korna. Det visar Sofia Lindkvist i en avhandling från SLU.
På världsmiljödagen och nationaldagen kan alla runt om i landet agera medborgarforskare och rapportera in om några av våra vanligaste blommor har börjat blomma hemmavid. Kampanjen Försommarkollen vill visa hur årets väder har påverkat blomningstidpunkten, och hur den skiljer sig från när blomningen skedde förr i tiden, på grund av klimatförändringars inverkan.
Mellangrödor bidrar till ökad kolinlagring i åkermark, med de kan vara en utmaning att odla, och de kan ha negativa bieffekter som motverkar effekten av kolinlagringen. Hur kan då nyttan med mellangrödor optimeras för kolinlagring, klimatnytta, minskat kväveläckage och ökat kväveutnyttjande? Om detta handlar en ny SLU-rapport som bygger på mängder av data från fältförsök och tidigare forskning.
Tillväxttakten i svensk skog har efter en period av minskning nu ökat något. Virkesförrådet planar ut, och tallen har passerat granen som det vanligaste trädslaget sett till volym. Det är tre trender som framgår i den årliga officiella statistik som SLU Riksskogstaxeringen presenterar idag.
"Ek - Träd för kungar och kryp" är Bengt Ehnströms och Martin Holmers sjätte bok om träd och deras biologiska mångfald. Boken ges ut av SLU, och den 22 maj – på den biologiska mångfaldens dag – lanseras boken med ett föredrag om ekens myllrande mikrokosmos på SLU i Uppsala.
