Det har länge varit okänt hur mycket kol som finns i grundvattnet och hur halterna förändras över tid. Nu visar en studie från SLU att halten av oorganiskt kol har ökat med ca 28 procent under de senaste 40 åren. Om detta innebär att grundvattnet kan bli ytterligare en källa till koldioxidutsläpp att ta hänsyn till, eller om det fortsätter att lagra mer koldioxid, kan forskarna inte svara på idag.
Invasionen av Ukraina har haft förödande konsekvenser för miljön i många delar av landet. SLU samordnar nu ett projekt om miljöbedömning och ekologisk restaurering av de krigsskadade ekosystemen. I samband med en workshop den 23/8 kommer Victor Karamushka från den Ukrainska delen av projektet, att hålla ett öppet seminarium på SLU om de miljörelaterade skador som kriget i Ukraina har orsakat.
SLU har, i samråd med Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) och hästnäringens riksanläggningar initierat en utredning av Hippologprogrammets utveckling. Utredningen, utförd av Susanne Linnér, docent i idrottsvetenskap vid Linnéuniversitet, är klar och visar på flera alternativa förslag vilka kommer att analyseras och utgöra en grund för hur programmet kan utvecklas i framtiden.
Sötvattensystem står för hälften av de globala utsläppen av metan, som är en kraftfull växthusgas som bidrar till den globala uppvärmningen. Men, bland sötvattnen har flodernas och bäckarnas roll i metancykeln i stort sett varit odokumenterad. En ny studie i Nature ger nya insikter i globala nivåer, mönster och drivkrafter för metanutsläpp från vattendrag.
Hos europeisk ål förekommer sedan 1980-talet en simblåseparasit med asiatiskt ursprung. En studie från SLU visar att dessa parasitangrepp inte tycks ha så stor inverkan på ålens allmänhälsa under deras liv i svenska relativt grunda vatten. Samtidigt oroas forskarna av att många ålar hade skador på simblåsorna, eftersom sådana skador skulle kunna leda till problem under den atlantiska migrationen.
År 2007 redovisade forskare i Grönlands högarktiska del några av de snabbaste förändringarna i naturens tidtabell som någonsin observerats. 15 år senare visar samma forskare att mönstret har förändrats. Medan vårarna förut kom allt tidigare år efter år syns numera en stor variation från år till år i tidpunkten för olika händelser. Detta kan göra det svårare för arter att anpassa sig.
För första gången presenteras en läkemedelsbehandling som verkar kunna bromsa sjukdomsutvecklingen vid artros. I en klinisk studie från SLU och Göteborgs universitet blev hästarna som fått behandlingen helt av med sin hälta och nedbrytningen av leden avstannade. Det finns potential att läkemedlet kan utvecklas till människor med artros.
Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har beviljats ett anslag på 23 miljoner kronor över fem år från Familjen Kamprads stiftelse för utveckling av uthållig livsmedelsproduktion i form av fiskodling i befintliga kraftverksdammar i Norrlands inland.
Christer Fuglesang är prisutdelare när SLU Skara och Sparbanken Skaraborgs innovationspris 2023 delas ut i september under den populärvetenskapliga Smedjeveckan.
Nu presenterar SLU en ny satsning på att bygga en världsledande forskningsmiljö inom ämnet skogsskötsel och tillsätter fem nya professorer. Satsningen innehåller totalt fem nya professorstjänster; fyra nya professorer som ska tillsättas och utveckla ämnet hållbar skogsskötsel vid fakulteten för skogsvetenskap och en ytterligare, femte tjänst inom skoglig inventering och sampling
Antalet invasiva arter kommer att öka i framtiden på grund av exempelvis klimatrelaterade förändringar i miljön, mänskliga aktiviteter och bristande miljöövervakning. I ett nytt doktorandprojekt har en invasiv tropisk cyanobakterie studerats. Bakterien har hög anpassningsförmåga och Sverige är ett land med många sjöar, men ännu finns ingen spridning av bakterien i här.
Med start den 22 maj, antog SLU utmaningen Biodiversity Campus Challenge där 17 europeiska universitet tävlar om att ha den största artmångfalden. Utöver att hitta arter ska utmaningen också väcka intresse och sprida kunskap om arter. I onsdags hittades den lilla fjärilen almbarkvecklare på campus Ultuna, en art som bara påträffats ett fåtal gånger i Sverige och är rödlistad som Starkt hotad.