Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har, tillsammans med Uppsala universitet, beviljats en fyraårig förlängning av forskningsprogrammet Mistra Environmental Communication. Den nya fasen tilldelas forskningsmedel om totalt 54 miljoner kronor med start i januari 2024.
I en doktorsavhandling från SLU har doktorand Marie Eisersiö, studerat de signaler som ryttare ger till sina hästar genom tyglarna. Genom tillämpning av inlärningsprinciperna för klassisk betingning och negativ förstärkning visade det sig vara möjligt att halvera tygelspänningssignalens kraft under ett träningspass.
En mystisk och lite läskig varelse som man sällan ser, och som omgärdas av gåtor? Eller en viktig del av intrikata ekosystem? Säga vad man vill om fladdermusen, den har i alla fall förmågan att väcka känslor. Nu finns en bok om fladdermössen och dess landskap, som berättar om ett fascinerande djur med stor betydelse också för människan, och om hur vi kan samexistera med dem i vår brukade natur.
Traditionell odling på friland och i växthus dominerar den svenska grönsaksproduktionen, men branschen rymmer också vertikalodling i växtfabriker med artificiellt ljus och småskalig hantverksmässig odling. Hur ser då användningen av innovationer ut bland dessa företag? Vilka är drivkrafterna, och varifrån kommer inspirationen? Om detta skriver Annie Drottberger i en ny avhandling från SLU.
I en doktorsavhandling från SLU har rengörings- och desinfektionsmetoder på två svenska slakterier utvärderats. Metoderna var tillräckliga för att eliminera två olika sjukdomsframkallande bakterier. Nuvarande rengöring och desinfektion minskade dock inte alltid den totala mängden bakterier tillräckligt och de snabbtester som används för kontroll visade sig vara av varierande tillförlitlighet.
Hur ska politiska styrmedel vara utformade för att samtidigt främja kolinlagring, biologisk mångfald och lokalbefolkningens välbefinnande i världens tropiska skogar? En ny studie tyder på att ett av de mest kraftfulla sätten är att ge lokal- och ursprungsbefolkningar makt över skogsförvaltningen. Studien avser tropiska skogsallmänningar i Sydamerika, Afrika och Asien.
Årets naturvägledning är ett pris som delas ut vid SLU för extraordinära insatser som stärker relationen mellan människa och natur. I år belönas Los skola i Ljusdals kommun och Martina Kiibus i Tyresö kommun för naturvägledning med guide. Naturmorgon i SR P1 och Insektslandets insektsstig i Sandvikens kommun belönas för självguidande naturvägledning.
Mängden blåbär, lingon och ljung har minskat kraftigt i svenska skogar, men det finns kunskapsluckor om orsakerna till detta. Nu finns en avhandling från SLU som visar hur skogens trädslagsblandning och täthet påverkar tillväxten hos dessa risväxter, liksom näringsvärdet för klövvilt. Resultaten har även kopplingar till diskussionen om betesskador i skog.
Den invasiva svartmunnade smörbulten har gjort sig hemmastadd i många av Östersjöns kustområden. Nu kommer en doktorsavhandling från SLU om denna nykomlings levnadssätt och samspel med inhemska fiskarter. Den visar bland annat att flera rovfiskars födoval förändras när det finns gott om svartmunnad smörbult.
Kommuner saknar idag incitament att bevara jordbruksmark i den grad som är önskvärd för landet, enligt en ny studie. För att ge kommuner förutsättningar att ta hänsyn till framtida livsmedelsförsörjning vid beslut om exploatering, krävs enligt författarna ekonomiska styrmedel som komplement till dagens lagstiftning, och ett statligt beslut om hur mycket jordbruksmark som behöver bevaras.
Erik Hysing är den första professorn i det vid SLU helt nyinrättade ämnet statsvetenskap. Det var intresset för samhällsförändring som ledde honom till statsvetenskapen, och nu har SLU:s mångvetenskapliga profil fått honom att anta utmaningen att bygga upp en helt ny forskningsmiljö vid SLU.
En tredjedel av det landbundna kolförrådet lagras i gräsmarker såsom naturbetesmarker, stäpper och savanner. Men kolinlagringen i dessa marker riskerar att minska i takt med förlusten av biologisk mångfald, särskilt i varma, torra områden. Orsaken är att en mer artfattig växtlighet tycks brytas ned snabbare i marken. Det visar en ny global studie som leddes av Marie Spohn från SLU.
