I dagens jordbrukspolitik hamnar målen om att minska utsläpp av växthusgaser ofta i konflikt med bevarande av biologisk mångfald. Användning av metanhämmande fodertillsatser kan vara ett sätt att möta både klimat- och naturvårdsmål. Enligt en ny studie kan metanutsläppen från nötkreaturs matsmältning då minskas med upp till 25 % på ett kostnadseffektivt sätt utan försämrad biologisk mångfald.
Att trädgrenar dör och börjar avge koldioxid har till stor del ignorerats i de modeller och fältmätningar som används för att uppskatta skogens kolflöden och kolförråd. En ny studie visar att detta leder till en överskattning av skogarnas långsiktiga potential för kollagring på upp till 17 procent, vilket kan leda till missvisande globala koldioxidbudgetar.
Konflikter med boskapsskötare och inavel hotar lejonen i Ngorongoro-kratern i Tanzania. Men genom att inkludera lokalbefolkningen i bevarandeprojekt och förvandla lejonjägare till lejonväktare har de stora kattdjuren bättre chans att klara sig, enligt en ny doktorsavhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
För första gången har forskare visat att en gröda, i det här fallet vete, kan styra vad en nyttosvamp gör genom att skicka små RNA-molekyler in i svampcellerna. Det här innebär ett stort steg framåt för forskningen kring miljövänliga bekämpningsmetoder i jordbruket. Forskningen bygger vidare på det banbrytande arbete som belönades med Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2024.
EU:s gemensamma jordbrukspolitik ska främja klimateffektivt jordbruk, biologisk mångfald, jordbrukares inkomster och livsmedelsproduktion. För att uppnå målen används olika jordbruksstöd, men att använda dessa för att samtidigt uppnå delvis konkurrerande mål är en utmaning. En ny studie visar att jordbrukspolitiken för skogsbygder kan förbättras genom omfördelning av pengar mellan de olika stöden.
Under 2025 kommer fyra nya Grönt kulturarv®-sorter ut på marknaden. Nyheterna består av en dahlia, en ros, en praktnäva och en fjädernejlika.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och försäkringsaktiebolaget Agria instiftar Stora forskningspriset i veterinärmedicin. Priset delas ut årligen till forskare som gjort exceptionella insatser inom veterinärmedicinsk forskning i Norden. Prissumman är 1 miljon kronor och finansieras av Agria. Priset blir ett av de största forskningspriserna inom området.
Välkommen att lyssna på SLU:s sex nya hedersdoktorer den 4 oktober i Uppsala. Föreläsningarna är öppna och ger inblickar i allt från naturvärden i Norrlandsskog till afrikanska matmarknader. Bland föreläsarna finns också experter på stora rovdjurs roller i ekosystemen, innovationer i lantbruk och utfodring av mjölkkor, samt en företagsledare med stort engagemang för hållbarhetsfrågor.
En SLU-ledd studie redovisar vad 20 års forskning säger om klimatförändringarnas inverkan på tio hjortdjur i Europa, Asien och Nordamerika. Även om mildare vintrar gynnar många populationer, kan varmare och torrare somrar vara en fysisk påfrestning som driver dem till nordligare områden. Insikter som dessa kan hjälpa viltförvaltare att förstå hur hjortpopulationer kan reagera på framtida klimat.
Brist på aminosyran taurin är en känd orsak till hjärt- och ögonsjukdom hos framför allt katter men tillståndet förekommer även hos hund. En ny studie som utförts på 180 engelska cocker spaniels visar att låga taurinvärden förekommer hos många hundar, och att fodrets sammansättning kan vara en bidragande orsak. Taurinberikning av hundfoder skulle sannolikt kunna förhindra lidande hos många hundar.
En blandning av skötselstrategier minskar skogens känslighet för granbarkborreangrepp enligt en ny studie vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). I simuleringsförsök visade sig den mest framgångsrika strategin för att förhindra storskaliga angrepp, vara att minska förekomsten av stora granar i landskapet.
En kris med kraftigt minskad jordbruksimport skulle medföra omfattande kostnadsökningar för producenter och höga priser på livsmedel, om befolkningen skulle kunna försörjas med en så kallad kriskost. De regionala skillnaderna blir stora, med större kostnadsökningar i norra än i södra Sverige. Dessutom kan självförsörjningsgraden minska. Det visar en ny studie av forskare från SLU och SVA.