Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Att slå ihop mindre betesfållor och restaurerad naturbetesmark för att skapa stora sammanhängande betesfållor är en väg till lönsammare nötköttsproduktion. Foto: Kristina Holmström

    Så går det att tjäna pengar i svensk nötköttsproduktion

    Lönsamheten i svensk nötköttsproduktion är hårt pressad. Samtidigt finns det en politisk vilja öka den inhemska produktionen, både för att öka självförsörjningsgraden och för att återställa den biologiska mångfalden i igenvuxna naturbetesmarker. Och det finns åtgärder som kan göra uppfödning av köttdjur lönsam, men ingen patentlösning som passar alla gårdar. Det visar en ny avhandling från SLU.

  • Punktmoln av fjällbjörk, framtagen med hjälp av drönare och digital fotogrammetri. Punkterna är kategoriserade utifrån höjd över marken (blå=markhöjd, röd=topphöjd). Med hjälp av särskilda verktyg kan trädets skogsvolym och biomassa beräknas.

    3D-fjärranalysteknik förbättrar skogsinventeringen

    Data insamlade med hjälp av drönare, flygplan och satelliter kan idag ge oss en kostnadseffektiv och detaljerad övervakning av skogar. Med ny teknik och avancerade beräkningsmodeller bör sådana data kunna ligga till grund för en hållbar skogsförvaltning som inbegriper avverkningsplanering, uppskattning av skogars förmåga att lagra kol och bevarande av biologisk mångfald.

  • Pressinbjudan: Konferens om jordbrukets ekonomi, med storpublik

    Pressinbjudan: Konferens om jordbrukets ekonomi, med storpublik

    Svenska gårdars konkurrenskraft, klimatanpassad företagsledning och beredskap i lantbruket i tider av kris och krig. Det är några högaktuella ämnen på Jordbruksekonomisk konferens på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala den 27 november.

  • Foto: Jenny Svennås-Gillner/SLU

    Ny broschyr: Så ska lantbruket förbereda sig för kris eller krig

    En ny broschyr från SLU och SVA hjälper lantbrukare att förbereda sig för kriser och krig. Den innehåller checklistor och praktiska åtgärder för att stärka livsmedelsproduktionen i Sverige och motverka risker som extremväder och konflikter.

  • Nutidsmänniskan lever i en värld med en uppsjö av kemikalier överallt, även i kläderna vi bär, i maten vi äter och i luften vi andas. Foto: David Stephansson

    Kemikaliecocktailen i svenska ungdomars kroppar speglar födelseland, bostadsort och kön

    Antalet kemikalier ökar i vår omgivning och även i oss själva. Den kemikaliemix som dagens skolungdom bär på ser dock olika ut i olika grupper. Vilka kemikalier som finns i förhöjda halter påverkas av i vilket land man är född och var i Sverige man bor, men också av ens kön. Det visar den hittills mest omfattande undersökningen av svenska ungdomars kemikaliebelastning.

  • Ett fält med odlat höstvete i Sverige. Fotograf: Hanna Sjulgård

    Så påverkar klimatförändringar och extremväder svenskt lantbruk

    En ny doktorsavhandling från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) undersöker hur spannmålsskördarna i Sverige har utvecklats och hur många grödor och på vilka arealer de odlats har ändrats från 1960-talet till idag. Resultaten visar att spannmålsskördarna har ökat i de flesta län i södra Sverige och att möjligheterna för att odla fler olika grödor har ökat sedan 1960-talet.

  • Fr v: Helen Göransson, bankchef, Sparbanken Skåne, Christina Lunner Kolstrup, dekan SLU Alnarp, Birhanu Worabo Halabo, Naga Charan Konakalla och Ramesh Vetekuri. Foto: Anette Neldestam Larsson

    Sveriges största innovationspris inom den gröna näringen har delats ut

    Den 23 oktober uppmärksammades projekt som utmärkt sig som särskilt innovativa, nyskapande och bidragande till en grönare näring. I samarbete mellan Sparbanken Skåne och SLU delades totalt 400 000 kronor i prispengar ut till fem projekt som löser hållbarhetsutmaningar inom lantbrukssektorn.

    Priserna delades ut i samband med lanseringen av SLU och Sparbanken Skånes centrum för hållbar primä

  • Invigning av unikt innovationsprojekt om lärandemiljöer

    Nu inviger vi fyra nya lärandemiljöer utomhus på SLU:s campus i Alnarp. Miljöerna ingår i ett unikt innovationsprojekt som utforskar hur lärandemiljöer utomhus kan utformas. Miljöerna har designats och byggts av SLU-studenter som prototyper i enkla material och nu inleds en utvärderingsfas med förhoppningen att de ska kunna permanentas.
    - Lärandemiljöer utomhus för högre utbildning är ett vi

  • Foto: Jenny Svennås-Gillner/SLU och Lodewicus de Honsvels

    Miljonregn över SLU-forskare: Ska leta fjärilar i regnskogen

    Mariana Braga vid SLU får 34 miljoner kronor för forskning om fjärlars livsmiljöer och värdväxter i tropiska regnskogar. Hennes mål är att öka kunskapen för att bevara fjärilar som hotas av klimatförändringar och miljöförstöring.

  • Boskap på bete. Foto: MostPhotos

    Det går att minska jordbrukets utsläpp av växthusgaser och samtidigt bevara naturbetesmark

    I dagens jordbrukspolitik hamnar målen om att minska utsläpp av växthusgaser ofta i konflikt med bevarande av biologisk mångfald. Användning av metanhämmande fodertillsatser kan vara ett sätt att möta både klimat- och naturvårdsmål. Enligt en ny studie kan metanutsläppen från nötkreaturs matsmältning då minskas med upp till 25 % på ett kostnadseffektivt sätt utan försämrad biologisk mångfald.

  • Tallar med åtskilliga döda grenar på stammen under den gröna kronan. Foto: David Stephansson

    Döda grenar har förbisetts i skogens kolberäkningar

    Att trädgrenar dör och börjar avge koldioxid har till stor del ignorerats i de modeller och fältmätningar som används för att uppskatta skogens kolflöden och kolförråd. En ny studie visar att detta leder till en överskattning av skogarnas långsiktiga potential för kollagring på upp till 17 procent, vilket kan leda till missvisande globala koldioxidbudgetar.

Visa mer