Ny cancermedicin för hund - och människa?

Ny cancermedicin för hund - och människa? Likheterna mellan melanom (hudcancer) hos hund och människa gör att spontant uppkomna maligna melanom hos hund är en utmärkt modell för att utveckla nya behandlingsmetoder hos båda arterna. Melanom i huden hos hundar är ofta godartade till skillnad från melanom hos människa. Däremot är melanom i munhåla, ögonslemhinna och i klofalsar mycket aggressiva och sprider sig (metastaserar) ofta. Kirurgi, och i en mindre utsträckning strålbehandling samt cellgiftbehandling, används ofta men ger inte någon längre överlevnad i långt gångna stadier av sjukdomen. I studien som publiceras i senaste numret av Journal of Immunotherapy från en forskargrupp från institutionen för kliniska vetenskaper vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och institutionen för onkologi, radiologi och klinisk immunologi vid Uppsala universitet har man för första gången behandlat ett par hundar med en helt ny typ av immunoterapi (adenovektor CD40L-terapi). CD40L är ett protein som redan finns naturligt i kroppen i låga halter och som bidrar till att stärka immunförsvaret. Det första fallet var en hund med långt gånget melanom i munhålan som återkommit efter kirurgi. Denna hund behandlades med två lokala AdCD40L-injektioner innan en större del av tumören opererades bort igen. Efter behandlingen visade det sig att tumören infiltrerats med T- och B-lymfocyter, som är ett slags vita blodkroppar och en del av kroppens immunförsvar. Detta tyder på att immunförsvaret aktiverades. Hunden levde i 401 dagar efter den första AdCD40L-injektionen och var fri ifrån melanom vid obduktion. Fall nummer två hade ett melanom i ögats bindehinna med snabb tillväxt efter tidigare operation. Även om ögat skulle opereras bort helt, bedömdes prognosen som mycket dålig. Hunden fick sex lokala injektioner under 60 dagar. Efter behandlingen försvann tumören i princip helt och hunden kunde använda sitt öga helt normalt. Efter ett år återkom tumören snabbt och hunden avlivades. Båda hundarna svarade bra på behandling och hade i princip inga biverkningar efter AdCD40L-injektionerna. Dessa resultat tyder på att AdCD40L-immunoterapi är användbar vid malignt melanom hos hund och skulle kunna övervägas att användas vid långt gångna melanom hos människa där det i dag helt saknas framgångsrik behandling. Efter det att studien gjordes har ytterligare en hund med malignt melanom i munhålan behandlats framgångsrikt med samma metod. Hunden lever fortfarande och har inga tecken på tumörsjukdom. Studien skall fortsätta vid SLU och UU. Sedan tidigare pågår vid urologen på Akademiska sjukhuset i Uppsala en studie med AdCD40L på människor med svår blåscancer. Hundens genetiska kod kartlades för ett par år sedan och uppvisade en stor likhet med människans. Hunden utvecklar dessutom likartade spontana sjukdomar som människan och har en väl utvecklad (veterinär)sjukvård i västvärlden. Slutligen delar hundarna miljö med människor och exponeras för i princip samma cancerorsakande ämnen som sina ägare. Docent Henrik von Euler, SLU, som leder den veterinärmedicinska delen i studien har startat ett nätverk, C3O (Center of Clinical Comparative Oncology), för forskare inom området cancer hos sällskapsdjur och människa. Kunskapen om dessa tumörer kan hjälpa till att förbättra behandling och diagnostik av cancer även hos människa. Mer information finns på www.c3o.se För mer information, kontakta docent Henrik von Euler, SLU, tel 070- 690 96 01, henrik.von.euler@kv.slu.se Kontaktpersoner på Uppsala universitet: professor Thomas Tötterman, , tel 0708-93 13 33, thomas.totterman@klinimm.uu.se och professor Per-Uno Malmström, tel 018-611 46 61, per-uno.malmstrom@surgsci.uu.se