För att skydda djurägare och säkerställa god vård finns en nämnd som prövar klagomål mot veterinärer. Hur denna verksamhet påverkar veterinärerna själva och deras arbete har utvärderats i en stor enkätstudie. Trots att få anmälningar leder till påföljder finns en utbredd oro bland veterinärerna.
En ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet visar att det populära programmet "Den stora älgvandringen" fördjupar publikens relation till naturen. Trots att det är en digital naturupplevelse främjar programmet lugn, återhämtning och känslomässig närhet till det vilda.
Det är svårt, eller omöjligt, att nå flera av målen inom älgförvaltningen. Det visar en ny rapport från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Det beror på en kombination av ambitiösa mål, klimatförändringar och att jägarna inte går med på att sänka älgstammen ytterligare.
På världsmiljödagen och nationaldagen lämnade medborgarforskare drygt 6000 rapporter över hela landet om blomningen hos några av våra vanligaste försommarblommor. Dessa visar att det är försommar långt norrut i år jämfört med för 150 år sedan, men inte lika tidigt som förra året.
Vårkollen visade att våren kom ovanligt tidigt i år, men därefter har vädret varit mer nyckfullt. Hur har växterna reagerat på detta, runt om i landet? Alla kan agera medborgarforskare och rapportera till Försommarkollen om några av våra vanligaste blommor har börjat blomma hemma hos sig eller ej, för att se om sommaren kommer tidigare i år än förr.
Veterinärvård är i genomsnitt dyrare hos de stora kedjorna än hos fristående kliniker. Prisnivån stiger också när klinikerna har längre öppettider eller kan klassas som djursjukhus. Det visar en kartläggning av prisutvecklingen i Sverige och Norge under 2023, ledd av Agneta Egenvall från SLU.
Vårkollen 2025 visar att det finns utslagna vårblommor i hela landet, utom allra längst i nordväst, där snön dröjer sig kvar. Blomning och lövsprickning har skett längre norrut än vad de tidigare Vårkollarna visat, beroende på att snögränsen ligger extremt högt upp i landet i år.
Vintern har varit mild i år och våren kom tidigt, särskilt i norra Sverige, där snötäcket försvann ovanligt tidigt. Svenska Botaniska Föreningen och SLU vill nu ha hjälp av allmänheten för att ta reda på hur växterna har reagerat på detta. Alla som vill bidra uppmanas att titta efter en handfull vårtecken under valborgshelgen och rapportera in dessa till Vårkollen.
Unga laxar som utsätts för medicinrester ändrar sitt beteende. De simmar hellre själva än i stim och tar större risker under den livsviktiga vandringen från älv till hav. Det visar en studie som gjorts vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
En SLU-ledd studie redovisar vad 20 års forskning säger om klimatförändringarnas inverkan på tio hjortdjur i Europa, Asien och Nordamerika. Även om mildare vintrar gynnar många populationer, kan varmare och torrare somrar vara en fysisk påfrestning som driver dem till nordligare områden. Insikter som dessa kan hjälpa viltförvaltare att förstå hur hjortpopulationer kan reagera på framtida klimat.
Vissa markägare stödutfodrar älgar för att de ska klara vintern bättre, men detta tycks även göra att älgarna ändrar vad de äter i övrigt. En ny SLU-ledd studie visar att älgar som har ätit sockerbetor eller potatis också har ätit mer kvistar från gran. Det handlade inte om stora mängder gran, så det är oklart vilken praktisk betydelse detta betande har för skogsbruket.
Snart är det dags för Naturvårdsverkets regelbundna översyn av jakttiderna. Nu hoppas forskare vid SLU att allmänheten ska bidra med viktiga data på när djuren får ungar, och när de blir oberoende. Jägarna har själva en viktig roll inom medborgarforskningsprojektet.
I sommar kan människor delta i ett medborgarforskningsprojekt om vilda djurs reproduktion. SLU efterlyser bilder på familjegrupper eller unga individer av till exempel rödräv, grävling och bäver. Det är ett sätt att bidra till forskning om hur tiden när djuren får sina ungar påverkas av ett förändrat klimat.
På världsmiljödagen och nationaldagen rapporterade medborgarforskare från nästan 1200 platser över hela landet in blomningen av hägg och syrén och några andra vanliga försommarblommor hemma hos sig. Resultaten visar att försommaren har hunnit extra långt norrut i år, jämfört med de föregående två årens Försommarkollar.
Vad är köttet i Sveriges viltstammar värt ur beredskapssynpunkt? Det har forskare från SLU och SVA beräknat. Svaret visade sig påverkas kraftigt av hur begränsad importen av livsmedel och insatsvaror är i ett krisläge. Vid en halverad import skulle viltköttets beredskapsvärde vara ca 5 miljarder kronor, vilket är vad det då skulle kosta att producera motsvarande mängd kött i jordbruket.
Sex personer har utsetts till hedersdoktorer vid Sveriges lantbruksuniversitet i år. Fyra av dem är verksamma i Sverige: VD Kenneth Alness, Knivsta; företagsledare Antonia Ax:son Johnson, Upplands Väsby; biolog Mats Karström, Vuollerim och agronom Hans Lindberg, Bollnäs. De övriga är professorna Tom Hobbs och Delia Grace Randolph, som är verksamma i USA respektive Storbritannien och Kenya.
Alla runt om i landet kan agera medborgarforskare och rapportera om några av våra vanligaste blommor har börjat blomma eller ej på Världsmiljödagen och Nationaldagen, hemma hos sig. Kampanjen Försommarkollen visar hur årets väder påverkar blomningstidpunkten och hur den skiljer sig från när detta inträffade förr i tiden, på grund av klimatförändringars inverkan.
Vintern har varit nyckfull, med flera snöperioder och varmt däremellan. Svenska Botaniska Föreningen och SLU tar nu hjälp av allmänheten för att ta reda på hur växterna har reagerat just denna vår, för att få koll på klimatförändringarnas inverkan på dem. Alla som vill bidra uppmanas att kolla upp en handfull vårtecken under valborgshelgen (30 april–1 maj) och rapportera in dessa till Vårkollen.
Lodjur och rådjur kan interagera med varandra i ett cykliskt förlopp, där populationerna ökar och minskar enligt ett tydligt mönster. Det har SLU-forskarna Henrik Andrén och Olof Liberg kunnat studera tack vare att det finns data långt tillbaka i tiden för dessa båda djur. Studien är den första i världen som har kunnat påvisa ett cykliskt förlopp hos ett stort växtätande däggdjur och dess rovdjur.
Fågelpredation - att bli uppäten av en skarv eller en häger - är ett överhängande hot för en ung laxfisk på väg ut till havet. Genom att märka utvandrande unga havsöringar och laxar och sedan skanna efter dessa märken i fågelkolonier har forskare undersökt hur många laxfiskar som äts upp av fåglar. Resultaten visar att fler havsöringar än laxar, och fler odlade än vilda fiskar, blir uppätna.
