Sju personer har utsetts till hedersdoktorer vid Sveriges lantbruksuniversitet i år. Bland dessa finns praktiker från jordbruk och vattenbruk samt experter på munhälsa hos djur, trädskadegörare, landskapsfrågor och jordbruksdjurens reproduktion. Fyra av dem är verksamma i Sverige, och en i vardera Finland, Sydafrika och Storbritannien.
Unga laxar som utsätts för medicinrester ändrar sitt beteende. De simmar hellre själva än i stim och tar större risker under den livsviktiga vandringen från älv till hav. Det visar en studie som gjorts vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
SLU Artdatabankens naturvårdspris 2025 tilldelas naturfilmaren Martin Falklind och eldsjälen Edvin Kronberg för deras insatser för biologisk mångfald i Sveriges vattenmiljöer. Martin har genom sina filmer skapat medvetenhet om ekosystemens skönhet och hoten mot dem, medan Edvin genom eget initiativ har återställt livsmiljöer för fisk. Deras arbete inspirerar till förändring och engagemang.
En liten, anpassningsbar och aggressiv nykomling håller på att förändra Östersjöns kustekosystem. Den invasiva fisken svartmunnad smörbult har spridit sig snabbt längs kusten. En ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet visar hur den svartmunnade smörbultens etablering påverkar fiskbestånden – vissa arter gynnas, medan andra minskar i antal.
Nu har årets mottagare av SLU:s medaljer för förtjänstfulla insatser utsetts. Den stora förtjänstmedaljen går till professor Geoffrey Daniel. Förtjänstmedaljen i guld går till professor Lotta Berg, medan förtjänstmedaljen i silver går till universitetslektor Jonas Hentati Sundberg. Utmärkelserna överlämnas i samband med årets promotionshögtid den 7 oktober.
Hos europeisk ål förekommer sedan 1980-talet en simblåseparasit med asiatiskt ursprung. En studie från SLU visar att dessa parasitangrepp inte tycks ha så stor inverkan på ålens allmänhälsa under deras liv i svenska relativt grunda vatten. Samtidigt oroas forskarna av att många ålar hade skador på simblåsorna, eftersom sådana skador skulle kunna leda till problem under den atlantiska migrationen.
Fiskefria områden kan bidra till att stärka bestånd av fisk och skaldjur och återställa ekosystemens funktion. Erfarenheter av de svenska fiskefria områdena har visat att bestånden tillväxer snabbt när ett område fredas, framgår i ny rapport från Sveriges lantbruksuniversitet. Men det finns undantag - och om ett område öppnas upp igen för fiske kan de positiva effekterna försvinna på några få år.
Siklöjan är ursprungligen en sötvattensfisk, som i Bottenviken har anpassat sig till ett liv i bräckt vatten. Har den anpassningen också lett till genetiska skillnader? Finns det i så fall unika, lokala siklöjepopulationer i Bottenviken. Ja, visar en undersökning gjord av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet. Den nya kunskapen är viktig för förvaltningen av siklöjan i Bottenviken.
De första resultaten från forskningsprojektet om blåfenad tonfisk visar att de enorma fiskarna gör långa vandringar i Atlanten, och att det förmodligen är samma tonfiskar som år efter år återvänder till våra vatten. Metoden med satellitsändare gör det också möjligt att avslöja tidigare okända lekområden.
Hajar och rockor, som är broskfiskar, har ansetts sakna förmåga att medvetet alstra ljud, men ny forskning tyder på att detta är en missuppfattning. Forskare från Sverige, Spanien och Australien har visat att minst två arter av stingrockor avsiktligt producerar ljud, vilket troligen är ett försvars- eller varningsbeteende. Resultaten publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Ecology.
Läget för torskbestånden i svenska vatten är kritiskt och nedgången har pågått under lång tid. Torskbestånden har fiskats hårt i årtionden, men det är inte bara torskfiske som påverkar torskens status och återhämtning. En ny kunskapssammanställning från Sveriges lantbruksuniversitet visar att en rad miljöfaktorer påverkar beståndens utveckling, men också att fiskeridödlighet är fortsatt hög.
Våra vatten och hav är livsviktiga. Nu finns en uppdaterad expertlista för dig som har frågor om Östersjön, eller söker inspiration till spännande reportage eller expertutlåtanden om något som händer i Östersjön.
Sverige behöver mer kunskap om hummerbeståndet på västkusten. Nu vänder sig SLU till allmänheten för att få svar på hur många och hur stora humrarna är i olika delar av utbredningsområdet. Under tre veckor i augusti 2021 kan utvalda privatpersoner få bedriva provfiske efter hummer samtidigt som SLU:s eget provfiske pågår. Projektet heter LOBSERVE.
Laxbestånden i Östersjön är mer genetiskt lika nu än för 100 år sedan. Detta till följd av omfattande odling och utsättning, som sker främst som kompensation till fisket för minskad vildlaxproduktion orsakad av vattenkraftsutbyggnad. Konsekvensen kan bli sämre förmåga hos den vilda laxen att klara framtida miljöförändringar. Resultaten presenteras i en nypublicerad studie av forskare från SLU.
Stjärnfläckad havscitron, vit hallonkottnuding och blåprickig solbadare finns alla i svenska vatten. Med en ny Nationalnyckel från SLU Artdatabanken öppnar sig nu en värld för dig som vill upptäcka och lära dig mer om de spektakulära nakensnäckorna och deras släktingar. Många är färgsprakande med häftiga utskott och mycket vackra.
Fisket på marina arter som strömming, gråsej och havskräfta bör minska, och torsk i Kattegatt och östra Östersjön bör inte fiskas alls. - I Vättern är bestånden av sik, lake och siklöja så pass starka att vi bedömer att de klarar ett ökat fiske och detsamma gäller abborren i Mälaren och Hjälmaren, säger Eddie Von Wachenfeldt, miljöanalysspecialist vid institutionen för akvatiska resurser på Sver
I norra Östersjöns landhöjningsområden är så kallade flador – grunda avsnörda vikar - kustens viktigaste yngelkammare. En ny studie visar att högre temperaturer gynnar reproduktionen av abborre och gädda, men att spigg i fladorna kan minska förekomsten av fiskyngel. Muddring av flador kan leda till både lägre temperaturer och mer spigg, och därmed ge negativa effekter på reproduktionen av rovfisk
Naturens resurser är begränsade. Fisken i havet är ett välkänt exempel; fiskar vi för mycket idag blir det mindre kvar i morgon. Inom fiskeriförvaltningen försöker man beräkna vad som är ett hållbart fiske ur produktionsperspektiv, där människans behov prioriteras. Det synsättet behöver breddas anser en forskargrupp som studerat hur väl målen i dagens fiskeriförvaltning matchar bevarandemålen för
Svalor äter inte fisk. Trots det har tillgången på fisk i havet en central betydelse för en av Europas största kolonier av hussvalor; den på Stora Karlsö utanför Gotland. En ny studie visar hur havsfåglarna – och deras spillning – utgör motorn i ett kretslopp mellan det marina livet under ytan och det lokala ekosystemet på land.
På onsdag går startskottet för den omfattande märkningen av den blåfenade tonfisken på västkusten. Den fredade fisken utrustas med sändare av ett forskningsteam från Sveriges lantbruksuniversitet för att ge kunskap som kan stärka ett hållbart nyttjande och bevarande av fisken i svenska vatten och internationellt.