Att trädgrenar dör och börjar avge koldioxid har till stor del ignorerats i de modeller och fältmätningar som används för att uppskatta skogens kolflöden och kolförråd. En ny studie visar att detta leder till en överskattning av skogarnas långsiktiga potential för kollagring på upp till 17 procent, vilket kan leda till missvisande globala koldioxidbudgetar.
En SLU-ledd studie redovisar vad 20 års forskning säger om klimatförändringarnas inverkan på tio hjortdjur i Europa, Asien och Nordamerika. Även om mildare vintrar gynnar många populationer, kan varmare och torrare somrar vara en fysisk påfrestning som driver dem till nordligare områden. Insikter som dessa kan hjälpa viltförvaltare att förstå hur hjortpopulationer kan reagera på framtida klimat.
I nära hundra år har svensk skog vuxit allt snabbare. Men inte längre. Enligt den nationella riksskogstaxeringen har tillväxthastigheten under det senaste årtiondet plötsligt minskat. "Det här kan få stora konsekvenser", säger SLU-forskaren Sandra Jämtgård. Hon och hennes kollegor riktar nu ljuset mot osäkerheten kring skogens tillväxt och mot den forskning som kan förklara trendens orsaker.
Världens skogar är viktiga i diskussionen om hur ökningen av koldioxid i atmosfären ska motverkas. Det råder enighet om att skogarna är den största sänkan bland världens landekosystem, men hur har den utvecklats under de senaste trettio åren? Svaret ges av ett forskarlag i tidskriften Nature. Globalt fortsätter världens skogar att vara en kolsänka, men de regionala förändringarna är stora.
En tredjedel av det landbundna kolförrådet lagras i gräsmarker såsom naturbetesmarker, stäpper och savanner. Men kolinlagringen i dessa marker riskerar att minska i takt med förlusten av biologisk mångfald, särskilt i varma, torra områden. Orsaken är att en mer artfattig växtlighet tycks brytas ned snabbare i marken. Det visar en ny global studie som leddes av Marie Spohn från SLU.
Sötvattensystem står för hälften av de globala utsläppen av metan, som är en kraftfull växthusgas som bidrar till den globala uppvärmningen. Men, bland sötvattnen har flodernas och bäckarnas roll i metancykeln i stort sett varit odokumenterad. En ny studie i Nature ger nya insikter i globala nivåer, mönster och drivkrafter för metanutsläpp från vattendrag.
Växter har utvecklat flera fiffiga sätt att klara sig trots att närmiljön förändras. En ny studie ledd av två SLU-forskare visar att en vanlig strategi – att lagra frön i jorden i väntan på bättre tider – förmodligen inte kommer att rädda floran från den pågående klimatuppvärmningen.
Det är välkänt att den biologiska mångfalden påverkas av att värdefulla livsmiljöer förvinner och av att klimatet blir varmare, men det har varit svårare att visa om dessa hot förstärker varandra. Nu finns en studie som visar att de senaste 60 årens kombination av igenväxning av gamla ängs- och betesmarker och ökande medeltemperaturer har gjort att många arter har minskat sin utbredning i Sverige.
Det är trädens tillväxt som avgör skogens kolbalans på landskapsnivå i de nordliga brukade skogarna. Markens koldioxidavgivning genom nedbrytning har i jämförelse mindre betydelse, och ett kalhygge binder mer koldioxid än det ger ifrån sig inom tio år efter avverkning. Det visar en omfattande studie från SLU, baserad på undersökning av 50 olika skogsbestånd.
Förändringar i jordbruksmarkens kolförråd kan ha stor inverkan på mjölkens klimatavtryck. Forskare från SLU har undersökt hur kolförrådet har förändrats i svensk jordbruksmark under en tioårsperiod, och det visade sig att det har ökat på både mjölk-, nötkötts- och växtodlingsgårdar. Störst var ökningen på mjölkgårdar, där den positiva klimateffekten motsvarade 1,4 ton koldioxid per hektar och år.
Om tjugo procent av allt nötkött vi äter ersätts med alternativa proteinkällor skulle köttätandets miljöpåverkan minska rejält. Det visar en studie från Potsdam Institute for Climate Impact Research och SLU . Forskarna använde en komplicerad datormodell för att uppskatta de framtida effekterna av att ersätta nötkött med protein som framställs av svampmycel som odlas på socker.
Kolförrådet i de mest intensivt brukade boreala skogslandskapen ökar, medan det är relativt oförändrat i mindre intensivt brukade skogar. Där har förlusterna av kol vid skogsbränder istället varit betydande. De slutsatserna dras i en internationell forskningsrapport som analyserar inrapporterade data till FN:s klimatråd från länderna i det ”norra barrskogsbältet” under åren 1990–2017.
Mängden kol som lagras i döda träd globalt motsvarar nästan en tiondel av det kol som finns i atmosfären. En världsomfattande studie har för första gången beräknat hur mycket kol som släpps ut varje år när döda träd bryts ned av svampar och insekter. Studien visar att nedbrytningen går snabbare ju varmare klimatet är, och att insekter globalt sett bidrar till nästan en tredjedel av nedbrytningen.
Svenska tillverkningsföretag har minskat sina utsläpp under de tre första faserna av EU:s handel med utsläppsrätter. De företag som är med i denna handel har dock inte minskat sina utsläpp mer än de som inte är med, och som i stället betalar koldioxidskatt. Det visar Sandra Schusser i en avhandling från SLU.
Att höja vattennivån i jordbrukets dränerade mulljordar kan vara en bra klimatåtgärd. Den minskning av utsläppen av växthusgaser som ett halverat dräneringsdjup skulle leda till motsvarar mer än 1 procent av de utsläpp som människan orsakar globalt. Det skriver forskare från bland annat SLU i en artikel i Nature.
Svenska ärtor, bönor och linser kokade och förpackade i Sverige har väsentligt lägre klimatpåverkan än deras importerade motsvarigheter. Men om de svenska baljväxterna transporteras utomlands för förädling försvinner denna klimatvinst. Alla baljväxter är dock mycket klimatsmarta proteinkällor i förhållande till animaliskt protein.
Klimatförändringarna leder till en ökad grönska och förbuskning av den arktiska tundran. En viktig fråga är hur renar kan påverka denna utveckling. Enligt en ny studie klarar renarna att hålla tillbaka lågvuxna buskar genom bete och tramp, men inte etablerade högre buskage.
Trenden går mot enahanda odlingssystem med färre grödor i växtföljden. Samtidigt visar en ny studie att de skördeökningar man får genom mer varierade växtföljder är särskilt stora under varma, torra år. Att variera växtföljderna mer kan vara ett bra sätt att anpassa jordbruket till ett varmare och torrare klimat. Studien bygger på upp till 60 års data från långliggande jordbruksförsök i Europa.
Pollinatörer är lika viktiga för växter i Arktis som längre söderut, och när det finns många blommor måste växterna tävla om insekternas gunst. De attraktivaste växtarterna får flest besök av pollinatörer, och då får andra växter som blommar samtidigt färre. Forskare vid bland annat SLU avslöjar nu att högre temperaturer leder till att fler växtarter blommar samtidigt inom en kortare period.
Internationellt filmpris till filmen "Skogen - räcker den?". Filmsatsning från Future Forests lyfter viktiga miljöfrågor i samarbete med team av vetenskapsjournalister.
