En undersökning från SLU visar att parasiten sälmask är vanlig i filéer av torsk och rötsimpa från flera områden. Störst angrepp fanns i närheten av sälkolonier längs Skånes och Blekinges kuster. Norrut i Östersjön var angreppen mycket mindre, även där sälarna är många. Vad som begränsar parasitens utbredning i t.ex. Ålands hav, vet forskarna inte idag.
SLU-forskare har utvecklat en ny metod för att få svar på varför överfiskade fiskpopulationer, t.ex. torskbeståndet i Östersjön, inte återhämtar sig trots att fisket minskat. Metoden går ut på att analysera tillväxtmönster under torskens olika livsstadier, för att se om utebliven återhämtning beror på brist av någon särskild typ av föda. Studien presenteras i ett nummer om marina ekosystemskiften
Torskarna i Östersjön kommer att bli färre i ett framtida varmare och sötare hav. Dessutom kommer torsken att bli sämre på att tåla ett högt fisketryck. Det visar en ny SLU-studie, där beräkningar från sju olika ekologiska modeller pekar mot samma slutsats.
Internationella havsforskningsrådet rekommenderar idag sänkta fångstkvoter för torsk och skarpsill i Östersjön under 2014. Beslut fattas av EU:s ministerråd senare i år.
Torsken i Nordsjön och Skagerrak fortsätter att öka. Det framgår av internationella havsforskningsrådets (ICES) senaste rådgivning, som släpptes i dag. Flera andra fiskarter i dessa vatten visar också en uppåtgående trend med historiskt höga nivåer för rödspotta och kummel.
Det östra beståndet av torsk fortsätter öka, men med en betydligt lägre hastighet än vad som tidigare förutspåtts. Det internationella havsforskningsrådet (ICES) släpper i veckan den årliga rapporten om kommersiella fiskbestånd i Östersjön.
Nya forskningsrön visar på den nyckelroll torsken har som reglerande faktor för hela Östersjön. Studien visar att när torskbeståndet i centrala Östersjön ökar, sprider det sig över ett större område och koloniserar närliggande marginella habitat där torsk vanligtvis inte förekommer, till exempel Rigabukten.