Låt oss hoppas det blir ”Sverkers sista”

Gamle Plus-ledaren Sverker Olofsson har, kanske som plåster på såren av SVT för att han inte längre får leda just Plus, fått tre hela timmar att ägna åt saker i samhället. Under programtiteln ”Sverkers stora strid” har han nu tagit sig an Alkohol på idrottsarenor och Svenskarnas ökade fetma. Slutsatsen i båda programmen är att staten och samhället måste in och styra mer så att vi stackars svenskar kan få hjälp att klara oss från både godis, läsk och alkohol. Och socker så klart, som finns i bakelser, kakor, semlor och bullar. Inte frukt. Det egna ansvaret, som omfattar nej till barnen och ökad fysisk aktivitet, finns inte på kartan.

För bara tio år sen bestod ett debattprogram i SVT av kunniga programledare som ställde frågor till publik och inbjudna gäster och lyssnade på svaren. Karin Alfredsson och Pia Brandelius är utmärkta exempel på bra debattledare. Idag består debattprogrammen av programledare som har bestämt vilka svaren ska vara. Svarar den tillfrågade inte som det är tänkt, avbryts denna person ganska ohövligt.

Faktafelen hos Sverker är vanliga; som att vi svenskar dricker mer än 90 liter söt läsk per år. Det gör vi inte. Vi dricker 54 l söt läsk, och så dricker vi buteljerat vatten och Lightläsk också. Den ”farliga” maten har blivit billigare och den nyttiga dyrare påstås det också; faktum är att all mat har blivit billigare, den svensk matkassen är en av de billigaste i Europa. Alkoholreklamen har ökat från några miljoner till 660 miljoner, ja den var tidigare helt förbjuden och 660 miljoner utgör runt 3 procent av den totala reklamkakan i Sverige. Och så kan vi fortsätta.

Debattprogram som ”Sverkers stora strid” leder ingen vart. Ingen faktakoll, ingen insikt utan bara en timmes tyckande. Låt oss hoppas att detta blir ”Sverkers sista strid” så att nya, nyfikna och lyssnande programledare kan få chansen.