Nyhet -
”Erbjud studie- och yrkesvägledning från mellanstadiet”
Stärk studie- och yrkesvägledarnas utbildning i normkritik, skriver Ebba Kock, ordförande för Sveriges elevkårer, och Leo Gerdén, ordförande för Sveriges elevråd.
Enligt den statliga utredningen Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle (SOU 2019:4), som nyligen överlämnades till regeringen, får många elever idag inte en tillräckligt god studie- och yrkesvägledning inför att de ska välja till gymnasiet.
Det är bra att utredningen innehåller förslag på hur studie- och yrkesvägledningen kan förbättras, men vi vill uppmana utbildningsminister Anna Ekström (S) att ta ytterligare steg: se till att vägledningen utformas som ett utbyte där eleverna deltar, stärk studie- och yrkesvägledarnas utbildning i normkritik, så att eleverna blir uppmärksammade på att de inte behöver göra snäva val utifrån sina kön eller sin bakgrund. Och erbjud eleverna studie- och yrkesvägledning redan från mellanstadiet.
Utredningen Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle bekräftar våra erfarenheter: att det finns stora brister i hela landet när det gäller både tillgång till och kvalitet på studie- och yrkesvägledning. Så har det varit i över 20 år. Det är märkligt med tanke på att en välfungerande studie- och yrkesvägledning gör att eleverna blir mer studiemotiverade och innebär att de ser fördelarna med att utbilda sig till yrken där det finns jobb för dem.
En kartläggning som analys- och strategiföretaget Kontigo har gjort, Orsaker och möjliga lösningar på normbundna studie- och yrkesval, visar att vad människor väljer att studera och utbilda sig till påverkas av deras sociala och kulturella bakgrund.
Ett av syftena med att tillsätta den statliga utredningen Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle var enligt dåvarande utbildningsministern Gustav Fridolin (MP) att framöver kunna garantera att social bakgrund och hemförhållanden inte styr elevers val av yrke.
Studie- och yrkesvägledarna har en unik roll som en objektiv part i elevernas liv. De har inte samma förväntningar på val av studier och arbete som till exempel vänner och familj.
Men för att garantera att alla har lika möjligheter måste regeringen också säkerställa att vägledarna har kunskap om den betydelse kön och normer har för elevernas val.
Utredningen Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle föreslår att eleverna ska garanteras individuell karriärvägledning vid särskilda tillfällen och att frågor som rör arbetsliv ska ingå i skolans kursplaner.
Om skolans studie- och yrkesvägledning ska göras om bör regeringen också säkerställa att relationen mellan elever och vägledare bygger på dialog, eleverna ska inte bara passivt få ta emot information.
Att kraven skärps är bra liksom att vägledningen blir en del av övrig utbildning, men det är också viktigt att samtal om studie- och yrkesval inleds tidigare än idag, gärna redan på mellanstadiet. Att bli medveten om sin egen förmåga, betydelsen av att det man är intresserad av kan komma till användning i yrkeslivet liksom att förstå bredden av ens möjligheter – utan att låta sig påverkas negativt av ens sociala eller kulturella bakgrund – är en process som tar tid. Vägledningen bör fokusera på elevernas styrkor och intressen.
När elever i hela Sverige nu står inför sina gymnasieval hoppas vi att de har fått tillräckligt med information och möjlighet att ta väl avvägda beslut. Beslut som reflekterar deras intressen och förmågor, oavsett sociala eller kulturella omständigheter.
Men vi vet att verkligheten ser annorlunda ut. Därför är det vår förhoppning att utbildningsminister Anna Ekström (S) tar utredningen på allvar och ser över våra förslag för en likvärdig och bra studie- och yrkesvägledning för alla.
Ebba Kock,
Ordförande
Sveriges Elevkårer
Leo Gerdén
Ordförande
Sveriges Elevråd
Texten är tidigare publicerad i Sydsvenskan
