Nyhet -
"Lagstifta om bemannade skolbibliotek"
Vi ser den nya skolministern Lina Axelsson Kihlbloms agerande som ett stort svek. Dessutom är det obegripligt mot bakgrund av vad S-ministrar tidigare har sagt, skriver Karin Linder, generalsekreterare för Svensk biblioteksförening, och Josefine Fälth, ordförande för Sveriges elevkårer.
God läsförståelse och kunskap om källkritik är viktigt för att klara utbildning, jobb och få en bra framtid. Att regeringen inte vill lagstifta om bemannade skolbibliotek är därför en stor besvikelse.
För lite mer än ett år sedan lämnades den statliga utredningen Skolbibliotek för bildning och utbildning (SOU 2021:3) över till utbildningsminister Anna Ekström (S). Utredningen föreslog bland annat att lagstadga elevers och lärares tillgång till bemannade skolbibliotek. Förslagen togs varmt emot av flera riksdagspartier liksom av företrädare för skola, elever och bibliotek. Men trots brett stöd har regeringen valt att inte föreslå för riksdagen att bemannade skolbibliotek ska bli lag.
I regeringsförklaringen i januari 2019 citerade dåvarande statsminister Stefan Löfven (S) en av Sveriges mest älskade författare: ”Astrid Lindgren sade en gång att ’barn skapar mirakel när de läser’. Hon har rätt. Därför ska tillgången på skolbibliotek med utbildade bibliotekarier öka. Läsdelegationens förslag genomförs. Vi ska ha fler mirakel i Sverige!”
Samma regering tillsatte senare en utredning som skulle: ”föreslå åtgärder för att stärka skolbiblioteken i syfte att ge alla elever … likvärdig tillgång till skolbibliotek”. Utredningen lade fram konkreta, genomförbara och kostnadsberäknade förslag.
Men de förhoppningar som de vackra orden och tydliga förslagen väckt bland elever, lärare och bibliotekarier har nu grusats. Regeringen tänker inte göra något åt att hälften av landets elever går i skolor utan ett riktigt skolbibliotek. Det har den nya skolministern Lina Axelsson Kihlblom (S), bekräftat i en intervju i Biblioteksbladet. Vi ser det som ett stort svek och – mot bakgrund av vad S-ministrar tidigare sagt – helt obegripligt. Lina Axelsson Kihlblom må vara ny på sin post, men bristen på skolbibliotek har diskuterats i decennier.
Det råder ingen tvekan om att läskunnighet är en grundläggande färdighet och nödvändigt för att klara sig i vardagen. God läsförmåga behövs för att kunna delta i samhället, skaffa sig en utbildning och utvecklas som människa. Genom språket kan vi förstå oss själva och andra och bli jämlika.
Sverige har en stolt tradition av hög läskunnighet – men de senaste tio åren har larmrapporterna kring läsning och läsförmåga duggat tätt. Rapporterna visar att läsförmågan sjunkit bland barn och unga i jämförelse med andra länder. Även när man mäter läsvanor i samma grupp finns det anledning till oro. I Sveriges största statistiska undersökning av barn och ungas medievanor Unga & medier 2021 konstaterar Statens medieråd att år 2012 läste 23 procent av 17–18-åringarna dagligen, år 2020 hade motsvarande siffra sjunkit till 8 procent.
Mot bakgrund av att dagens barn och unga kommer att ställas inför ett vuxenliv där läsförmåga är viktigare än någonsin finns det all anledning att vara bekymrad.
En annan fråga som är tätt kopplad till läsförmåga är kunskap om medier och information. Idag är det ytterst viktigt att vara käll- och sökkritisk. Skolbibliotekarier är experter på båda områdena. Om de får arbeta tillsammans med lärare ger de väsentliga bidrag till undervisningen.
För att de bemannade skolbiblioteken ska bli fler och kunna utveckla verksamheten över tid krävs lagändring och finansiering som gör det möjligt. Den nuvarande mandatperioden går mot sitt slut och svenska elever har fortfarande inte rätt till riktiga skolbibliotek.
Inför valet i höst efterlyser vi partier som menar allvar med en skola där läsförståelse och källkritik står i centrum. Vi vill se konkreta förslag på hur det ska gå till – inte mer högtravande prat.
Karin Linder, generalsekreterare för Svensk biblioteksförening.
Josefine Fälth, ordförande för Sveriges elevkårer.
Texten har tidigare publicerats i Sydsvenskan.
