Mögel i skolorna gör våra barn sjuka

I dagarna börjar skolan för tiotusentals barn och unga i Sverige. Många är förväntansfulla och glada inför höstens arbete, andra vet att de snart kommer att dras med kliande ögon, luftvägsproblem och huvudvärk på grund av skolans inomhusmiljö.

Att dålig inomhusmiljö kan orsaka hälsoproblem har visats i många studier. Fukt- och mögel i byggnader ökar risken för luftvägsproblem och astma med 30-50 procent.

Dammiga skollokaler kan ge irritation och inflammation i ögon, hud och luftvägar eftersom de kan innehålla allergen och allergiframkallande kemikalier. Cirka nio procent av alla svenska barn i 12-årsåldern rapporteras har läkardiagnostiserad astma.

Men det är inte bara välbefinnandet som påverkas av dålig inomhusmiljö. I Läkartidningen 30-32/2017 rapporterades att barns kognitiva utveckling kan hämmas av innerstadsluftens ultrafina partiklar. För hög temperatur i klassrummen är också ett vanligt problem och det finns ett tydligt samband mellan ökad friskluftstillförsel, sänkt temperatur i klassrummen och ökade prestationer hos skoleleverna.

Dansk forskning visar att en fördubbling av friskluftstillförseln från en mycket låg nivå till normenlig ventilation för skolor, kan förbättra elevernas prestationer med närmare 15 procent. Beroende på brister i luftkvalitet och inomhustemperatur kan elevprestationerna vara så mycket som 30 procent lägre än de skulle kunna vara.

Tyvärr är många skolor långt ifrån att uppfylla de krav som ställs vid nybyggnation. Lokalerna kan vara gamla och illa underhållna, vilket framkommer i Arbetsmiljöverkets tillsynsrapport från 2017. Den visar att det fortfarande finns stora brister i skolornas fysiska arbetsmiljö, bland annat när det gäller luftkvalitet och ventilation.

För att förbättra situationen införde regeringen den så kallade skolmiljarden, som inneburit att kommunerna har kunnat söka pengar hos Boverket för upprustning av skollokaler. Stödet fanns 2016-2018, men upphörde den 1 april i år. Många kommuner hann aldrig söka några medel och visste inte ens om att stödet fanns, visar en undersökning som Astma- och Allergiförbundet lät göra 2017.

Inför valet har förbundet frågat riksdagspartierna hur de ställer sig till en förlängning av stödet. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna är för en förlängning. Miljöpartiet har ännu inte tagit ställning. Samtliga allianspartier säger nej, trots att en majoritet av allianspartierna på kommunal nivå är positivt inställda till fortsatt stöd enligt undersökningen från 2017.

Diskrepansen är värd att beakta eftersom det ju är kommunerna som handskas med skolfrågorna i vardagen och vet vilka behov som finns.

Vi som företräder elever och familjer som har barn med allergi är bekymrade över att stödet har upphört. Vi anser att riksdagspartierna borde lyssna mer på de kommunpolitiker som känner till villkoren i kommunens skolor och dagligdags möter väljare med erfarenhet från skolans värld.

Skolan är Sveriges största arbetsplats och barnen har skolplikt. För att fler barn ska må bra i skolan och nå sin fulla potential vill vi att det statliga stödet för upprustning av skollokaler förlängs. Informationen om stödet bör förbättras, ansökan förenklas och krav på medfinansiering från kommunerna minska.

Maritha Sedvallson, ordförande, Astma- och Allergiförbundet

Lina Hultqvist, ordförande, Sveriges Elevkårer

Jesper Persson, vice ordförande, Unga Allergiker

Jakob Amnér, ordförande, Sveriges elevråd – SVEA

Tidigare publicerad i Aftonbladet