Nyhet -
Regeringen måste skjuta till pengar till skolan
Den svenska skolan är i kris. Många kommuner har redan meddelat att de måste göra nedskärningar i skolan och förskolan och Sveriges Lärare har larmat om att skolan går 12 miljarder kronor back i år. Fackförbunden Sveriges Lärare och Sveriges Skolledare menar att nedskärningarna allvarligt hotar kvaliteten i utbildningen, möjligheten att bedriva en likvärdig skola och såväl elevers som lärares och skolledares arbetsvillkor. Elevorganisationerna varnar för elevernas arbetsmiljö och mentala hälsa.
Det är orimligt att barn och unga i Sverige får betala det högsta priset för det aktuella ekonomiska läget. Nu måste regeringen ta sitt ansvar och skjuta till extra pengar genom en ändringsbudget. En ändringsbudget kräver särskilda skäl, vilket vi anser att en skola i kris utgör. Samtidigt måste kommunerna, särskilt i tider av ekonomiska svårigheter, skydda kritisk verksamhet för barn från nedskärningar.
Situationen är akut, men problemen i skolan är varken nya eller tillfälliga. Extra pengar, som verkligen behövs, löser inte de grundläggande problemen i svensk skola. Hela skolsystemet behöver förändras.
Som systemet nu ser ut ansvarar kommunen för skolan och den största delen av finansieringen kommer från kommunens budget. Det betyder att vilken utbildning barn får beror på den specifika kommunens ekonomi, budget och prioriteringar. Samtidigt sätter staten målen för utbildningen, vilket för en enskild rektor inte sällan innebär en avvägning mellan att hålla budgeten i balans och att följa skollagens krav. Det systemet går inte ihop med den svenska skolans kompensatoriska uppdrag, och det går även emot grundprinciperna i barnkonventionen.
En av de rättigheter som barnkonventionen slår fast är att alla barn har rätt till utbildning av likvärdig kvalitet, utan åtskillnad av något slag. Principen om icke-diskriminering är även en av de grundläggande principerna i barnkonventionen, som är svensk lag. Det innebär att barns rättigheter inte ska påverkas av föräldrars bakgrund, bostadsort, ekonomi eller andra faktorer. Men detta omöjliggörs av dagens skolsystem, där enskilda kommuner har ansvar för skolan.
Krisen i skolan, och utformningen av skolsystemet, är ett svek mot barn och unga. Men det är också ett hot mot hela samhället eftersom det får negativa effekter även på andra områden. Nedskärningar i skolan, mindre resurser till de elever som behöver mest stöd, minskad personalstyrka och ökad ojämlikhet mellan kommuner kommer oundvikligen att öka risken för att unga dras in i kriminalitet, för förvärrad psykisk ohälsa och för att Sverige tappar som kunskapsnation.
Här och nu vill vi att:
• Regeringen skjuter till extra pengar till skolan för att undvika den värsta krisen.
• Kommuner prioriterar att skydda skolan från nedskärningar.
För att långsiktigt skapa en likvärdig skola av hög kvalitet vill vi att:
• Staten tar ett ökat ansvar för att säkra en likvärdig skola över hela landet.
• Staten tar ett ökat ansvar för den långsiktiga finansieringen av skolan, genom exempelvis ett samlat sektorsbidrag istället för kortsiktiga statsbidrag.
Det svenska skolsystemet som det är utformat i dag är diskriminerande och omöjliggör skolans uppdrag att skapa en likvärdig utbildning för alla. Det är staten som har det yttersta ansvaret för barns rätt till utbildning, hälsa och likabehandling.
Vi är många – inte minst de barn och unga som just nu drabbas hårt – som vill se våra politiker lyssna och agera. Det är dags att investera i barnen, här och nu och för framtiden.
Pernilla Baralt
Generalsekreterare, Unicef Sverige
Åsa Fahlén
Ordförande, Sveriges Lärare
Johanna Jaara Åstrand
Ordförande, Sveriges Lärare
Maja Sjögren
Förbundsordförande, Elevernas riksförbund
Matz Nilsson
Förbundsordförande, Sveriges Skolledare
Ann-Charlotte Gavelin Rydman
Förbundsordförande, Sveriges Skolledare
Embla Persson
Ordförande, Sveriges Elevkårer
Lilian Helgason
Ordförande, Sveriges Elevråd
Texten har tidigare publicerats i Dagens Samhälle.
